- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugunionde årgången. 1920 /
296

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Gottlands medeltida konst. Av Efraim Lundmark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Efraim Lundinark

Dopfunt i Vänge kyrka av H e g w al dr.
J. Roosval: Die Steinmeister Gottlands.

gång från enskeppighet till tvåskeppighet.
I Garde har jag funnit, att den östligaste
takbjälken i det äldsta långhuset (I) stödts
under på midten av en kraftig, c:a en
halv meter bred träpelare, som sålunda
tudelat öppningen till koret och
antagligen burit ett krucifix; kanske har en
s dopfuntspelare» på motsvarande sätt
delat kyrkans västparti.

Medan ännu en rik sten- och
träskulptur blomstrar, som nedan skall visas,
dör ikonskulpturen bort. För Roosval
äro Follingbo och Vall de första
ikono-klasterna bland landskyrkorna, vilket
beträffande Follingbo kan diskuteras. Denna
kyrka och Fardhem äro slående lika
Skälvum och Forshem i Västergötland,
vilka tack vare typerna på deras
inskrifter kunna dateras till 1150—60.
Follingbos skulpturfattigdom hör sam-

man med den i exempelvis Klemens I.

Ar 1164 flyttade cistercienser till
Guthnalia, nu Roma, öns hjärta, där de
anlade kyrka och kloster.
Cistercien-serna spelade dubbelt, kan man säga.
Deras statuter bjödo dem bildlöshet
i klosterkyrkorna, men förbjödo icke de
medföljande »fratres barbati» att utöva
sin skicklighet till andras tjänst. På två
linjer påverkade således de inflyttade den
gottländska konsten. Ä ena sidan den
bildlösa enkelheten i Roma
klosteranläggning, där plan och konstruktion äro det
sköna, jämte naturligtvis den gråvita
stenen, å andra det Chartres-betonade
träsnideri, som Viklau-madonnan är ett prov på.

Under 1200-talets första hälft byggas
de sista apsidkoren; därefter uppföras
endast kor med rak östvägg. Mera
allmänt välvas nu också landskyrkorna.

296

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:57:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1920/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free