Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Stockholms musikliv. Vårsäsongen 1920. En krönika med randglosor. Av William Seymer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholms m u si k liv
mezza-voce är av det mest underbara slag.
Den som hörde hans tolkning av Bra hms’
»Feldeinsamkeit» och »Ständchen» skall
sent glömma konserten. Tyvärr fick man
icke höra honom från operascenen; de
arior han nu sjöng förmådde icke helt
övertyga om hans rätta gebit. — Therese
Schnabel-Behr gav tillsammans med sin
make Arthur Schnabel några konserter och
förtjuste publiken genom sitt
genomintelligenta, utmärkt karakteriserande föredrag
av bl. a. Schumann, Schubert och Wolff
— Våra egna artister ha även vågat sig
fram i ljuset. Konstellationen David
Stockman—Greta Söderman drog sålunda en
entusiastisk publik till sin konsert, och Carl
Richter debuterade med framgång som
romanssångare; med sin vackra röst och sitt
fint karakteriserande föredrag av
Rangström, Nordqvist, Seymer gav han goda
löften för framtiden.
leke mindre än fyra av Stockholms
musiklivs framstående personligheter ha
genom döden ryckts bort.
Hovkapellmästaren Conrad Nordquist
avled kort tid efter sin 8o-årsdag. En
bildad, intelligent musiker, som särskilt i
egenskap av operadirigent gjorde sina
ovärderliga insatser i slutet av sekelskiftet, en
duktig operaledare, som på sin tid ryckte
upp K. teatern och fick den att bära sig
ekonomiskt, och en spirituell, vaken
personlighet, vars uppfattning aldrig stelnade
till konservatism utan intresserad tog del
av även den nyare tidens musik, lämnar
han ett stort tomrum efter sig.
En annan, som också hörde till k.
teatern på 70- och 80-talen och nu lämnat
det jordiska, är Carl Fredrik Lundqvist,
vår allbekante »Lunkan». Han vann på
sin tid storartade framgångar i roller
såsom Wilhelm Tell, Hans Sachs, Telramund
Carl Göran Nyblom.
m. fl., och i egenskap av balladsångare har
han vetat att vid sångarfärderna bl. a. till
Paris 1878 och 1900 sprida glans över
den svenska sången.
Operasångerskan Lilly Walleni
bortrycktes i sin bästa ålder, just när hon
blivit en av de bärande krafterna vid vår
operascen. Efter att med framgång
gaste-rat på tyska scener kom hon till
Stockholm, där hennes vackra mezzosopran och
dramatiska temperament gjorde stor lycka
i partier som Santuzza, Amneris, Elisabeth
och nu sist Kundry i »Parsifal».
Carl Göran Nyblom hörde till släktet
»de tysta», men hans insats i musiklivet
var icke mindre betydande för det.
Ursprungligen en duktig violinist verkade han
under de senare åren som musikkritiker i
Aftonbladet och utmärkte sig som sådan
genom saklighet och hovsamhet. I den
stora vänskaran, där Carl Göran Nyblom
gjorde sig allmänt omtyckt genom sitt
bjärtegoda väsen och gemytliga,
humoristiska sätt, är saknaden stor.
3*7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
