Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Ludwig van Beethoven. Till hundrafemtioårsminnet. Av Julius Rabe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ludwig- v a ii Beethoven
Beethovens födelsehus i Bonn.
glans. Men de båda kurfurstar, som
regerade under Beethovens Bonn-tid,
voro frisinnade upplysningsmän. De
togo sig an allmänbildning och sköna
konster. Ett av Tysklands bekantaste
skådespelarsällskap inkallades 1777 för
att teatern måtte kunna bli »eine
Sitten-schule» för folket, och till det
kurfurstliga musikkapellet förvärvades många av
tidens mest ansedda musiker. Vid
akademien — senare universitetet —
föreläste goda och frisinnade lärde, och
ehuru staden var residens för en katolsk
ärkebiskop, visade myndigheterna stor
tolerans mot protestanter.
Det var alltså icke någon vanlig liten
småstad, i vilken Beethoven föddes. Det
var en värld i smått. Tidens friska vindar
svepte förbi det ärevördiga och
konservativa Köln in över den lilla dotterstaden
högre upp vid Rhen. Härifrån utgick
sedan mången god stöt mot de pävliga
svartrockarna som regerade i Köln, och
akademiens upphöjelse till ett universitet
var ett led i kurfurstens kamp mot
deras välde. Vid detta universitet inskrevs
Beethoven såsom studiosus philosophiae
1789. Han var väl ingen flitig student
som samvetsgrant besökte kollegierna —
det hade han för resten knappast tid
till, då han vid denna tid var anställd i
kapellet. Men några föreläsningar har
han säkert hört och bland dem han
sannolikt besökt var även ett kollegium över
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
