- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettionde årgången. 1921 /
105

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Den nordiska språkforskningen i Sverige under det senaste decenniet. En återblick. Av Hjalmar Lindroth

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den nordiska språkforskningen

nomiska svårigheter vari det nu genom
tidsförhållandena råkat. Måtte de som ha
att bestämma i ärendet — Akademien själv
och statsmakterna — känna ansvaret
inför både gångna och kommande släkten,
då de ställa sig inför frågan om
företaget kan nedläggas utan men för svensk
kultur och kulturforskning! — Tills dato
har av SAOB följande partier utkommit:
A—Bo. C—Dj, E—Eg, varförutom det
första F-häftet snarast väntas. Detta tycks
ju ej vara mycket; och dock är det ett
väldigt material som redan i dessa 57
tät-tryckta häften är samlat och bearbetat.

Länge saknades en handordbok till hjälp
vid läsningen av äldre nysvensk litteratur.
Bristen är nu till god del avhjälpt, sedan
E. Ljunggren utgivit den ordbok »över
föråldrade ord» som kanslirådet F. A.
Dahlgren efterlämnat; den utarbetades på sin
tid till Svenska Akademiens tjänst och har
gjort mycken nytta vid dess ordboksarbete.

Ännu två lexikografiska arbeten av
enskilda forskare måste uppmärksammas.
Den nu levande svenskan kodifieras av
docenten O. Östergren, bekant som utmärkt
kännare av svensk litteratur just ur språklig
synpunkt. Det är ett motstycke till vad A. F.
Dalin på 1850-talet gav sin samtid, som
Östergren vill skänka oss. Men anspråken ha
stegrats sedan dess, liksom den litteratur
mångfaldigats varur lexikografen har att ösa.
Av det utomordentligt krävande arbetet,
vars första band (A—E) avslutats,
föreligger veterligen så mycket färdigt i
manuskript, att intet skäl finns att misströsta om
dess snara slutförande. Det lider intet
tvivel, att den svenska allmänheten här får
en mycket värdefull gåva, betydelsefull både
som dokument vid teoretiska studier och
som vägledning vid modersmålets bruk, en
synpunkt varpå ordbokens författare
lägger särskild vikt. — Även beträffande den
helt nyss med sitt första häfte
framträdande svenska etymologiska ordboken av
professor E. Hellquist förefinnas pä
samma grund säkra utsikter till snar fullbordan.
Det är ett högst lovvärt företag som här
startas, till ersättning för Fr. Tamms genom
döden (1905) avbrutna verk. Och det prov vi
redan fått berättigar till goda förväntningar.

Nära ordboksföretagen står I. A.
Lyttkens’ och Fr. Wulffs Ordskatt och
ljudförråd, en gruppering av det nu gängse

svenska ordmaterialet efter vissa likheter
i byggnad, som kan bli till mycket gagn.
Åter ett vackert vittnesbörd om två åldriga
vetenskapsmäns nit för utforskningen av
modersmålet, som de i troget samarbete
ägnat så mycken hänförd omsorg.

Därmed ha vi på allvar kommit in på
den nysvenska språkforskningen i
centralare mening. Såsom föregångsmän och
väckare ha vi här framför andra att
nämna Gustaf Cederschiöld och Adolf
Noreen. De äro alltjämt verksamma
på detta fält, och det är främst deras
lärjungar som här representera den yngre
generationen. Det var tre av Noreens
lärjungar, nu mogna språkforskare, som
för 20 år sedan startade och ännu
redigera tidskriften Språk och Stil, alltjämt
samlingsorganet för inläggen av hithörande
natur — liksom Arkiv för nordisk filologi
fortfarande efter bortemot 40 år hävdar sin
rangställning som representant främst för
den på äldre perioder inriktade
språkforskningen. — Inom den grammatiska
litteraturen om nysvenskan finna vi dels
beskrivande eller redogörande undersökningar —
jag nämner här utom Adolf Noreen, vars
stora »Vårt språk» hittills åtminstone
kvantitativt haft sin tyngdpunkt på detta
område, författarnamnen Th. Hjelmqvist
(»Imperativiska substantivbildningar» 1913),
O. Östergren och E. Wellander — dels
väsentligen historiskt lagda arbeten, bland
vilka ett par goda gradualavhandlingar av
Hj. Alving och K. Ågren. Båda dessa
falla helt eller delvis inom ett område som
alltför litet odlats, nämligen historisk syntax.

Dit hör dock i viss mån en eller annan
undersökning, som annars kan hänföras till
språkpsykologin. Jag tänker då särskilt
på Axel Lindqvists gradualavhandling,
som var ägnad åt att utreda hur det gått
till, då en hel del »opersonliga» verb
övergått till personliga (t. ex. då jag
kommer ihåg ersatt det naturliga och
ursprungliga mig kommer i håg\ jfr även
t. ex. norska jeg synes gent emot svenskt
mig synes) eller ock ibland tvärtom.

Professorerna Nat. Beckman och K. F.
Sundén (vars eget område är engelska) ha
utredt vissa grundläggande fakta inom
språkets inre liv och struktur; jag åsyftar
särskilt frågorna om ordklasser och s. k.
grammatiska kategorier.

105

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:58:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1921/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free