- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettionde årgången. 1921 /
220

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Rumäniska dikter. Tolkade av Göran Björkman - Mihail Eminescu: Fjärran från dig... - George Cosbuc: Vaggvisa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

På fönstret klappar vinden lätt som en andehand
och rullar upp av sagor, som glömts, ett brokigt band.
Då möter du mig åter som förr på drömmens stråt,
men ack, din hand är dödskall och ögat fyllt av gråt.
Din kind mot min du lutar, och läpparna du rör,
som om du ville tala; men blott en suck jag hör.
Mitt hjärtas skatt jag sluter med ömhet till min barm
och trycker på din spökmun en kyss som livet varm...
Ack, må du aldrig mera mig nå, du minnets röst,
må jag den sällhet glömma, som fyllt en gång mitt bröst,
glömma, hur tomhet mötte den famn, som jag dig bjöd...
Allena skall jag åldras, och du för mig är död.

George Cosbuc: Vaggvisa



Vargen smög till byn en gång,
där omkring han syntes ströva
för att med till skogen röva
barn, som grina dagen lång.
Men när till vår dörr han kom,
med ett spö jag honom mötte:
»Glupska varg med pälsar tre,
du skall få på annat se!»
Han fick brådt att sig bege
undan spöt, varmed jag hötte.

Sotarn, alla mammors skräck,
skrek till dem, det kunde gälla:
»Äro barnen inte snälla,
jag dem stoppar i en säck.»
Men när till vår dörr han kom,
svar på tal av mig han fick:
»Liten är så tyst och rar.
Ve dig, om min skatt du tar!
Ingenting för dig jag har.»
Och med säcken tom han gick.

Hit en köpman sig begav,
van att allt för pengar vinna.
Nu ett barn han ville finna,
som dess mamma ej höll av.
Men när till vår dörr han kom,
gjorde jag affären kort:
»Gå och gör dig ej besvär!
Ej mitt barn till salu är
för allt guld, som jorden bär.»
Och så lomade han bort.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:58:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1921/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free