Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Wiener-gobelinerna. Av Max Eisler. Översättning från förf:s manuskript av A. L. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wiener-go b e lin erna
I sjuttonde och adertonde
århundradena blir förhållandet mellan Flandern
och Frankrike omvändt: nu övertager
Pariserverkstaden — »Première
manu-facture de gobelins» — den tekniska
ledningen, och de största belgiska målarna
leverera nu sina kartonger dit. Rubens
och Jordaens behärska smaken, den starkt
rörliga, teckningen upplösande, måleriskt
stormande barocken med sin entusiasm
för rumsdimensioneringen. Det betyder
med andra ord: den farligaste fienden
till den rena, ytmässiga gobelinstilen,
rumsskildringen, uppträder. Den
avgörande kampen mellan måleri och
tapet-väveri begynner.
Kontrasten visar sig icke genast med
hela sin skärpa. Först försöker man sig
på en förening av de äldre och de nyare
framställningsmedlen. Serien med
Diana-myten, som Toussaint Dubreuil tecknade
för den parisiska verkstaden, visar i
bordyren redan den franska barockens
tunga, praktfulla hållning, men den äger
dock en myckenhet intima behag, midt-
bildernas figurer ha ännu icke fått denna
tidsålders kolossala mått, som försummar
intrycket på nära håll och strävar mot
avståndsverkan.
Då uppträder Rubens’ glänsande
gestalt, som föreskriver hela århundradet
dess riktningar. Hans kartonger utföras
redan av den reformerade Pariserfabrik,
vars ledning konung Henrik IV år 1603
hade överlämnat åt de båda tapetvävarna
Marc de Comans och Frans van der
Planken. Flamländskt konstnärsskap och
flamländskt handtverk mötas sålunda
på fransk botten och lägga grunden
till den franska gobelinens
blomstring. Även på detta område förkunnar
Rubens geniets visdom. Han äger den
riktigaste uppfattning av gobelinens
egenart och förstår att anpassa sig. Serien
med Decius Mus’ bragder är ännu
tavel-aktig, den med kejsar Konstantins (sid.
252) redan gobelinmässig. Rubens har
sett Rafaels framställning av Konstantins
tal i de vatikanska stanzerna, övertagit
kompositionen, men överförd på de vävda
255
Flora. Efter Van Sch o or. B r ii s s e /, omkr. ijoo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
