Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Mindre Asiens upptäckande. Av Ulrich von Wilamowitz-Moellendorff. Översättning från författarens manuskript av A. L. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ulrich von W i l am o w i t z-M o e II en do r f f
land, som endast efter vårregnen står
under vatten. En flik av havet
nedanför Latmos har blivit till en insjö,
mången liten ö är nu förenad med fasta
landet, och Miletos ligger nu utan hamn
kringfluten av den strömmande
Mean-der, vilken för århundraden sedan flöt
längs Mykale. Redan i forntiden fanns
det städer vilka sjönko på grund av
denna uppslamning och det stigande
grundvattnet. Så skedde med det
Magnesia, där Themistokles dog som
persisk vasall. Det nya Magnesia, högre
upp vid floden, har, sedan dess
viktigaste byggnader blivit med stor
framgång undersökta, redan åter dukat under
för detta öde. Bättre gynnat ligger
Priene, men även detta är ett
Ny-Priene på ett förberg till Mykale,
numera helt lagt i dagen så att man kan
vandra på den lilla provinsstadens gator
som i Pompeji. Bland dess offentliga
byggnader lockar, kanske ännu mer än
ett i forntiden berömt tempel, rådhuset,
av vilket vi först kunnat lära oss huru
skickligt grekerna ha löst uppgiften att
skaffa utrymme för en talrik
parlamentarisk församling. Mycket präktigare är
motsvarande byggnad i den midt emot
liggande storstaden Miletos, och det
skulle krävas många ord för att
uppräkna blott det väsentligaste som här
vunnits för historien. Vi lära känna det
Miletos, som grundade kolonier,
mäktigt genom yrkesflit och handel,
mäktigare i anden: i Miletos föddes den
grekiska vetenskapen, det vill säga
vetenskapen överhuvud. Redan vår
bokstavsskrift stammar från Miletos. Av
denna äldre stad återstår visserligen
föga. Perserna förstörde den grundligt,
och den nyuppförda staden slöt sig blott
till dess plan. Denna senare stad känna
vi genom talrika lämningar, en teater
som ännu rymmer tjugutusen människor,
rådhus, saluhallar och många andra
praktbyggnader. Ännu mera
högtidligt stämda bli vi framför en fordom
utanför staden liggande helgedom, hur
anspråkslös den än varit, ty på en sten,
som vi nu äga kvar, hava sjätte
århundradets mäktiga milesier läst
ordningen för de offer, som de bragte
Apollo. Här samlades dansarnas gille,
tillika den ledande politiska
korporationen, till det festtåg i vilket de
vallfärdade till Apollotemplet på halvöns södra
del, vars oerhört svåra utgrävning krönt
de långa mödorna. Förgrekisk var
Apollo Didyma; även hans tempel
förstörde perserna, men efter Alexanders
tid uppstod det så småningom som det
största helleniska templet, och av detta
är så mycket bibehållet att vi ännu
uppför täckta trappor kunna gå till det
allraheligaste längst in. Hela byggnaden
har ingenstädes sin like och måste en
gång ha varit ett lockande mål för
resande. Föga har hittills blivit offentliggjort
därom, emedan uppröjningen ännu icke
fullbordats. En fransk flygare kastade
med avsikt en bomb på stationshuset,
som låg där övergivet och stängt, men
mot angriparens önskan tillfogades
vetenskapen icke någon väsentlig skada.
En karta över hela detta landskap har
redan offentliggjorts, likaså åtskilligt
annat, däribland också flera
fornbyzan-tinska väggmålningar ur eremitgrottorna
på Latmos. Dessa anläggningar, från
en i övrigt fullständigt obestämbar
period, i den vilda klipptrakten äro lika
egenartade som den nu helt övergivna
hellenistiska staden Herakleia vid dess
fot. En vacker moské i Miletos har
av den grekiska stadens upptäckare
blivit återställd ur det djupa förfallet.
Vilka lärdomar för alla tider återstå oss
ännu att hämta, då hela kusten blivit
på detta vetenskapliga sätt genomforskad?
Redan det närmaste landskapet Karien
har blott angripits på några punkter av
268"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
