Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Gustaf Rydberg. Av Helge Kjellin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gtis t a f Ry db e r g
Vällinge. i88ß.
Tillhör konstnären.
fru L. Carlquist, Lund. Den är dock utan
tvivel en av de bästa. Till vänster
förgrundsstrand med brygga och några
figurer, till höger i bakgrunden på bortre
strand en stuga och träddunge. Denna
tavla ger omedelbart anledning att tro,
att Wickenbergs 1841 av Carl XIV Johan
i Paris inköpta och sen till
Nationalmuseum komna stora målning med
ett likartat motiv härvidlag varit den
inspirerande faktorn.
Ar 1864 kom Rydberg tillbaka från
Düsseldorf och slog sig då ned i
Stockholm, där han fick bostad i Molins hus,
— där bodde f. ö. också nu hans förre
lärare Edv. Bergh. I Stockholm
återfann han även Alfred Wahlberg, som
nu delade ateljé med Troili i
Brunkebergs hotell och där sjöng Bellman och
spelade piano samman med denne.
Rydberg kom snart att ryckas med i
konstnärslivet, i Konstnärsklubben var han
sålunda en av de trogna och kom f. ö.
snart att även räknas till Karl XV: s
närmre krets. En tid hörde han också
till konstnärskolonien på Kjevinge
midt-emot Ulriksdal, där såväl han som
Brandelius, Billing, Wahlberg och andra
tidvis hade sina stafflier uppställda i
värdens ateljé. Värden, Gustaf Boberg,
var en gemytlig älskvärd man, f. d.
modehandlare i Paris, och där förde
konstnärerna en sorgfri tillvaro. Rydberg
var också flera gånger på Ulriksdal hos
Karl XV, som visade mycket intresse
för både Wahlberg och honom och
som sedermera (1868) tog honom med
sig på en resa till Norge. Fru Cecilia
Bååth-Holmberg har i sin bok om
»Carl XV» skildrat några episoder från
denna resa och därvid med ali rätt
förmodat, att kungen bjöd Rydberg med sig
för att denne skulle få tillfälle att genom
studier av fjällnaturen liksom skaffa sig
»större vyer» på konsten. Rydbergs
realistiskt uppfattade skånemotiv kunde
troligen icke riktigt senteras av samtiden.
Hans koloristiska blick och säkerhet
297
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
