Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Dantes minne 1321—1921. Av Werner Söderhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Werner Söderhjelm
icke behov av några kommentarier, så
sant som poesin icke verkar genom
förklarande noter och som Dantes
Gudomliga Komedi är poesins högsta
uppenbarelse. Detsamma gäller om Vita nuova\
där är dikten om ungdomskärleken allt,
vad där blandas in av filosofisk
symbolik, som vi ej förmå njuta, kan vara
oss likgiltigt och förringar icke den
styrka, med vilken i dikten det levande
livets inslag verkar. Men visserligen är
Dantes poesi aldrig av det slag som,
smekande en förströdd lyssnares sinne,
efterskänker tankens verksamhet.
Endast den, vilken allvarligt träder honom
nära, förunnas det att fatta undret av
hans konst, liksom att förnimma hans
mänskliga väsens rikedom.
Just häri kunna vi möta Dante.
Denna våldsamt kännande, i ögonblicket
levande, i sitt uttryck lidelsefulla
mänsklighet är det som gör Dante till en
renässansgestalt och därigenom även
modern. Likaså motsatserna i hans
väsen, alltid starka men alltid präglade
av hans andes ädelhet: titanisk kraft
och barnslig vekhet, brinnande hat och
smältande kärlek, oblidkelig stränghet
mot synden och medlidande och
beundran för syndarna, när hans hjärta får
tala; bottenlös bitterhet och ohjälplig
framtidstro, en djup livserfarenhet, född
av hårda öden, och en oskyldig själs
idealism, längtan och godhet. Han tror
på sig själv som en renässansens
kraftmänniska, men han tror också på allt
som för honom är livets högsta idé och
mänsklighetens mål —■ såsom en
humanitär och social drömmare i nyare tid.
Det andra anletet hos denna figur, lika
väldig som sagans Janus, är vändt mot
medeltiden och uttrycker i en otroligt
koncentrerad återspegling hela denna
periods kultur och sätt att tänka.
Självfallet griper det oss icke lika mycket
som det fängslar forskaren; men det
förklarar hans uppfattning i så många
stycken och det ger bakgrunden till vissa
drag i hans gestalt, främst det
drömmande, mystiska, det fromma och
ödmjuka, det som låter oss i honom se
en lärjunge av den helige Franciscus.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
