Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Ur romantikens konstlära. Av Ragnar Josephson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ragnar Josephson
Ungersvennen och älvorna. Oljemålning av
Nils Johan Olsson Blommér.
Tillhör herr Robert Dicksoti.
begynna att klarläggas, hade redan
sedan länge inom diktkonsten en ny
naturkänsla väckts till liv.
Redan Lidner hade ett fullt utbildat
romantiskt landskap med starka effekter
av skugga och ljus, en teatralisk scen
för de själsrörelser, han ville mana fram.
Thorild hade i vilda nordiska
naturpartier och i elementens våldsamhet
återfunnit sitt eget extatiska känsloliv.
Kellgren hade i den stilla naturen tolkat
det mystiska sambandet mellan människa
och natur. Och till sist hade Franzén
helt målat upp ett nytt romantikens
Sverige med »de ljusa sommarnätternas
silvervita skimmer, ijällens och
skogarnas mystik» (Lamm).
Man skulle alltså vänta att när
principerna för landskapskonsten framställas
vid seklets början, diktningen hade
skapat den grundstämning, från vilken
konstbedömarna utgingo. Så är dock ej
fallet. Den svenska romantiska teorien om
landskapskonsten står ej i direkt
förbindelse med den svenska litterära
naturuppfattningen. Först sedan den nya
tyska konsten och framför allt den tyska
romantikens teorier om en
landskapskonstens renässans nådde Sverige, blev
naturmålningen betraktad med andra
ögon.
Sveriges förste offentlige
konstgranskare, Thure Wennberg, som kan anses
representera den akademiska doktrinen,
framförde som råd vid konstalstring helt
enkelt »naturens afcopierande». Även
i landskapskonsten framför han
korrekthet i teckningen som enda krav. Sålunda
8~
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
