Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Ur romantikens konstlära. Av Ragnar Josephson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur romantikens konstlära
nors egenskaper att uppenbara den högre
världen är som text till en teckning av
Runge, och synen av naturen i sin
helhet som en enda stor symbolik är
helt den Tieck-Rungeska
naturuppfattningen.
Även Geijer har, ehuru helt i
förbigående, tidigt talat för en äkta
romantisk landskapskonst. I sina Betraktelser
år 1817 uppställer han tesen att »ali
god målning är själmålning». Han
påpekar, att detta gäller även
landskapsmålning, enär »hvarje god
landskapsmålning uttrycker genom en egen Magi
en sinnesstämning». Och som exempel
härpå nämnes Fahlcrantz’ landskap,
»härliga, Lyriska poemer».
Detta helt korta men mycket
karakteristiska yttrande visar Geijers fulla
anslutning till den romantiska
landskapsteorien. Det förefaller som även här
det framför andra varit A. W. Schlegel
vilken givit honom riktlinjen för hans
mening; exempelvalet Fahlcrantz visar
att den dock främst vilar på hans egen
iakttagelse och reflexion.
Mellan åren 1815—20 tränger
sålunda den romantiska teorien om land-
skapsmålning in i Sverige. Och det är
symptomatiskt för denna riktnings
egenart, att det är de skönlitterära författarna
vilka här, liksom i Tyskland, ställa sig
i breschen. Hammarskiöld, Atterbom
och Geijer hava gett den första svenska
teoretiska orienteringen över den
konstgren, som under 1800-talets lopp blev
den förhärskande.
Men en så metafysiskt betonad
romantisk landskapsteori, som dessa
framförde, låter knappast sedermera höra sig.
Tiden strax före 20-talet var
romantikens häftigaste blomningstid; den
romantiska landskapsuppfattningen efter
denna tid svalnar, blir fastare bunden
vid verkligheten och vid de rent
praktiska problemen.
De olika omdömena och teorierna
om landskapskonsten framkommo, som
synes, i en del tillfälliga publikationer
och recensioner. Men år 1828 utgavs
ett separat svenskt arbete ägnat denna
del av konsten, Ulric Thersners Om
Landskapsmålning. Själva detta faktum
att en särskild bok behandlade detta
ämne, lösgjort från den övriga konsten,
är ett uttryck för landskapskonstens
13
Vierwaldstättersjön. Skiss i olja av Johan Edvard Bergh.
Tillhör operasångaren Gustaf Sjöberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
