Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Mudras. Av Tyra Kleen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mu dras
B uddh a - mudr a.
lopp i något Schiva-tempel eller enskilt
hem, stiger pedandan uppför ett par
trappsteg till en liten byggnad uppförd enkom
för ändamålet, bestående av ett upphöjt
golv med ett bambutak över samt
endast en bakvägg, vanligen av flätad
bambu. Skall det vara riktigt fint, så
kan denna också vara av snidat trä
med ornamenter i guld och färger. Sånär
som på en smal passage på de tre öppna
sidorna, tas platsen upp av en
bambuskiva på fyra fötter. På denna
divan-möbel, intill bakväggen som bakgrund,
placerar sig pedandan med korslagda ben,
sedan han först gjort en långvarig och
omsorgsfull toalett: Han draperar sig i
ett vitt, fotsitt skynke, som fastbindes
kring bröstet med ett brett band, vilket
kan vara antingen vitt eller svart, och
som lägges upp över vänstra axeln.
Sånär som på detta lämnas överkroppen
naken. Kring pannan knyts ett brett
strå av något slags gräs. En serviett
av guldbrokad eller »prada» (sidentyg
med påklistrade bladguldornament)
lägges i knät. Detta är vardagskostymen.
Men vid stora tempelfester, förnäma
bröllop och likbränningar etc. begagnas
s. k. »pakean besår», d. v. s.
högtidsdräkt, bestående av en hög, styv
huvudbonad av eldrött kläde med guldfigurer
på, samt en massa radband och
pärlband; korta sådana hängas om öron och
armar, och långa sådana viras om
hela kroppen. Vid klädseln assistera
ett par medhjälpare, manliga och
kvinnliga, vanligen tillhörande pedandans
egen familj; i alla händelser måste de
tillhöra Brahman-kasten. De sätta
framför honom två höga skålar på fot med
alla attributerna samt nyplockade
blommor och så en kruka vatten. Sedan
pedandan förvandlat det profana vattnet
till heligt vigvatten, tvättas därmed
jordens stoft av hans fötter, och han
sköljer sig i munnen o. s. v., innan han
börjar mavedan med alla mudras, som
rytmiskt avlösa varandra; några av dem
komma ideligen igen som refräng. Det
hela kan vara från en halvtimme till 3
timmar i sträck; i senare fallet tas alla
mudras med, även de sällsyntare. Längst
av alla mudras varar ringandet med
mässingsklockan, varunder den andra handen
doppar blommor i en skål med
vigvatten samt med fingrarna knäpper dem ut
över bambuskivan, så att denna blir
full-strödd med blommor runt kring
pedandan. Slutligen sätter han fast några
av de välsignade blommorna ovanför sin
egen hårknut på bakhuvudet, och där
skola de sitta kvar hela dagen som
tecken till att han är en pedanda som läst
sin maveda. Schiva-pedandas begagna i
likhet med övriga balineser — män och
kvinnor — långt här, som de vrida upp
i en kant fastbunden med en hårtest
framifrån pannan, ty bruket av hårnålar
är okänt. Buddha-pedandas däremot
ha kortklippt hår, d. v. s. halvlångt som
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
