Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Ett par tavelfynd i England. Av Tancred Borenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett par tav elf ynd i Eng l and
A v Ta ner e d Borenius
T
OR BELYSANDE av svensk
historia, enkannerligen
konsthistoria, erbjuder England
en hel mängd obeaktat och
värdefullt material, ehuru det självfallet
ligger i sakens natur, att långvarig
vistelse i landet samt tillfälle att därunder
noga följa med den engelska konst- och
kuriositetsmarknaden utgöra nödvändiga
förutsättningar för erhållande av
kännedom om detta material. Vid de rätt
ofta förekommande auktionerna av
historiska dokument och autografer komma
sålunda icke sällan urkunder i dagen
av intresse för svensk historia: till de
oftast påträffade dokumenten av detta
slag höra de kännspaka proven på Gustaf
III:s lätt flytande, graciösa handstil —
mången gång korta biljetter av icke
vidare djupgående betydelse, men i andra
fall innehållande uppgifter av allra största
vikt: såsom t. ex. ett av den som
skriver dessa rader påträffat brev, i vilket
Gustaf III omedelbart efter freden i
Värälä redogör för sin son angående
fredsslutet och den allmänna politiska
situationen; eller ett brev i vilket
densamme tager avsked av Ludvig XV före
sin plötsliga avresa till Sverige efter
Adolf Fredriks död.
Det är emellertid vid några prov på
det som i England står att finna för
belysande av svensk konsthistoria som
jag vid detta tillfälle i främsta rummet
önskar uppehålla mig. Karl XII:s
porträtt utgöra icke sällsyntheter på de
engelska adelsgodsen; men jag kan
däremot icke påminna mig att i engelsk
enskild ägo hava påträffat ett enda
porträtt av Erik XIV, som ju dock
figurerar i engelsk historia såsom en av
drottning Elisabets försmådde friare, samt
såsom ’a dissipated young prince’ i det stora
Dictionary of National Biography. Ett
synnerligen intressant dokument för
svensk konsthistoria under Vasatiden
utgör emellertid en målning, som för
några år sedan underställdes min
granskning i London och vilken numera
tillhör bankdirektör Carl Frisk i Stockholm.
Tavlan i fråga är en halvfigursbild,
något under naturlig storlek, av Madonnan,
hållande i sina armar Kristusbarnet, som
sitter på en dyna av praktfull brokad,
vilande å en balustrad å vilken till höger
är anbragt signaturen
Lambertus Rijchus fecit
1548.
Mästaren till denna bild, Lambert
Rycx Aertsz eller Aertszsoon, var en
målare från Antwerpen som år 155S blev
medlem av Lukasgillet i nämnda stad och
samma år ingick äktenskap med
Katarina, en ättling till den store Roger van
der Weyden. Det är vidare bekant om
honom, att han var i Sverige från 1557
till 1559, samt ånyo från 1566 till 1572,
vilket år han troligen avled. Samtida
dokument meddela, att han på Svartsjö
slott målade triumfbågar och bilder på
duk, men alla dessa arbeten ha
längesedan gått sin undergång till mötes.
Den i London upptäckta bilden är
därför det enda hittills identifierade provet
på Lambert Rycx’ konst. Dess stil
visar honom med full tydlighet såsom en
I158
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
