Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Bengt Nordenberg i Rosenstrasse 3. Av Anna Emilia Wengberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anna Emilia IV en g b erg
nadsödens gång kanske ända från den
vackra pingstdag, den 26 maj 1855, då
de firat sitt bröllop under Sveriges ljusa
björkar.
På våren 1857 hade Nordenberg fått
ett statsstipendium på tre år och reste
då med sin hustru och en liten son,
Alarik, 6 veckor gammal, till Paris, där
han målade på Coutures atelier och
stannade till september 1858. Efter ett kort
besök i Düsseldorf begav sig familjen
därpå via Luzern med diligens över St.
Gotthard till Italien, där de vistades i
i 72 år i Rom och Neapel. De hade
säkert gärna stannat kvar längre i
södern, om ej krigstillståndet mellan
Österrike och Italien lagt hinder i vägen.
Hemresan i början av juli 1860 över
Civitavecchia, Marseille och Lyon blev
högst besvärlig och äventyrlig.
Resenärerna vilade sedan ut under sommaren,
då de gästade en morbror till fru
Nordenberg, kammarherre Uno Angerstein
på Gåvetorp i Småland. Nordenberg
utförde där ett dubbelporträtt av sina
båda barn Alarik och Signe. Hösten
samma år bosatte han sig på allvar i
staden vid Rhen och blev där till sin
död, om man undantager längre eller
kortare uppehåll i Sverige, Norge och
möjligen annorstädes. Om den stora
studieresan i Värmland och Dalarna
tillsamman med Tidemand fanns mycket
att berätta, ävensom från studieresan i
Skåne, Halland och Blekinge sommaren
1869. Ett besök i barndomshemmet
hörde alltid till ordningen, Bengt var en
trogen son.1
Samma år, 1869, fick Nordenberg,
1 Han köpte i hemtrakten en gård åt sin
bror Nils för att modren, som var änka, hos
honom skulle få ett gott hem på gamla dagar.
Fadern, Per Nord, född 1785, innehade ett
soldattorp och dog 1854. Bengt Nordenbergs
yngste bror Johannes lever ännu i Kullemåla
i Blekinge.
troligen av en händelse, höra, att kung
Karl XV ämnat dekorera honom med
en orden, ifall han kommit upp till
Stockholm, som kungen väntat. Men när
studieresan var till ända, var också
reskassan slut, och konstnären begav sig
huvudstupa hem till Düsseldorf igen.
Sedan återvände han ej till
hemlandet förr än på sommaren 1872. Han
hade den 22 april detta ar fatt mottaga
Vasaorden som födelsedagsgåva på sin
femtioårsdag. Hjärtligt firad blev han
nu från Skåne och Blekinge och ända
upp till huvudstaden, där
kronprinsen-regenten, sedermera konung Oscar II och
hans gemål, den blivande drottning Sofia,
båda visade honom stort intresse och
mycken välvilja. Kung Karl var den
gängen svårt sjuk. Annars brukade han
alltid kalla till sig Nordenberg, som han
visade sig tycka mycket om och vilkens
tillförsikt och rättframma väsen ej så
litet roade honom; sä som t. ex. den
gången, då Hans Majestät bett
Nordenberg säga till baron Koskull, att denne
skulle komma upp till kungen, och
Nordenberg bugande svarat: »Ja, Ers
Majestät, ifall jag träffar honom, jag reser i
eftermiddag.» Denna anekdot berättade
kung Karl själv sedan med synbart nöje
för en av de andra svensk-düsseldorfarna,
som tog den lilla godbiten med sig ända
ner till Rosengatan 3, där den gjorde
mycken lycka. »Vi andra», menade
sagesmannen, »hade naturligtvis inställt
resan och vänt upp och ned på himmel
och jord för att anskaffa Koskull.»
Nordenberg fick aldrig, som han
hoppats, muntligen tacka sin kunglige
välgörare för visad ynnest. Vid
hemkomsten till Düsseldorf, mötte han på
perrongen tåget från Aachen med den sjuke
konungen av Sverige stadd på hemresa.
Baron Carl Sparre (en släkting till fru
Nordenberg) steg då ut ur tåget och
meddelade, att Kung Karl var allt för
184
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
