Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Några minnen och bilder från en sångarfärd till Java. Av Sven Scholander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några minnen och
bilder från
Java
mezzo, som en föregående
mottagningsafton hos prinsen uppfördes. Det
framställde i pantomimform ett uppträde
mellan hjälten, här representerande den
underkuvade javanstammen, och trollet,
jätten, föreställande
inkräktaren-holländaren, och som efter en häftig strid
slutar med den förres triumf och den
senares besegrande och dödande! Den
holländske residenten satt bland åskådarna
— och smålog. Och det kunde han
gott bestå sig med, liksom ock att ej
låta sin goda nattsömn störas av onda
drömmar . . .
Som nämnt framföras wajangskåde-
spelen vid hovet utan spår av annan
utstyrsel än de praktfulla kostymerna.
Och detta drives så in absurdum att det
rent av verkar generande. Hos prins
Paku Alam spelades i dennes enorma
mottagningshall, ett rum på sina 40 X
20 meter, helt öppen åt tre sidor och
byggd på en cementterrass 6 trappsteg
över marken. Arkitekturen ska’ vi tala
mycket tyst om — en torkria på
fyrkantiga, hörnfasade stockar och täckt
med korrugerad plåt har precist lika
mycket av den sorten att skryta med.
Det hela struket i en ljusgrönblå
oljefärgston, som vi så väl känna igen från
199
Hjälten och förste älskaren i ett W aj ang-or an g-sp el.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
