Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Åkianerna. En kulturbild från Gustaf III:s dagar. Av Emma Bendz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emma Bendz
nerna, Åke Svensson, dess hustru Martha, samt
hans förnämsta anhängare skola avföras till
Danvikens ddrhtis att tills vidare undergåsen
skötsel och vård deras tillstånd fordrar–-.»
Man får alis ingen upplysning om,
huru Akianerna mottogo denna dorn.
Det får väl antagas att de i den
eksta-tiska sinnesstämning, vari de befunno
sig, betraktade sig som martyrer,
väntande en stor och härlig lön. I analogi
med de föreställningar, vilka utmärkte
flere föregående samfund, s. k.
kiliasti-ska, trodde de förmodligen, att de
yttersta dagarna voro nära förestående,
och att det tusenåriga riket stundade.
Många drag, gemensamma för dylika
rörelser, finnas ju, och då Akianerna
ansågo, att de ej behövde arbeta och
saklöst kunde låta sin egendom förfaras,
tyder detta med ali säkerhet på, att
dylika föreställningar ingingo i deras
åskådning.
Med huvudpersonernas bortförande
inträdde emellertid ej det lugn, som
prästerskapet hoppats på. De
kvarvarande Akianerna valde genast Sven
Zackrisson — Akes närmaste man och
därför gemenligen kallad »domprosten»
— till ledare, och gudstjänsterna
fortsattes med oförminskad iver, i synnerhet
sedan brev från Åke flera gånger anlänt.
I sista akten av den Äkianska
rörelsen framträder Åkes moder, Ingeborg,
som huvudperson. Genom sin kloka
och praktiska syn på tingen framstår
hon nästan klassisk, representant som
hon är för det sunda förnuftet mitt ibland
alla sina svärmiska anförvanter. Vi skola
få tillfälle att se, hur klokt hon reder
sig, då hon blir kallad att inställa sig i
Konga tingshus vid ett sammanträde i
den Äkianska saken. Detta sammanträde
föranleddes närmast av ett brev frän
riksrådet och överståthållaren Sparre, vilket
för kuriositetens skull här in extenso
återgives:
Välborne herr Landshövding och Riddare
av Kongl. Maj:ts Svärdsorden 1
Hos mig hava de efter Kongl. Maj:ts
befallning från Småland, Kronobergs län av Konga
härad, för villfarelser i religionen hit till
Danviks dårhus försände personer, genom
Inspektören vid nämnda inrättning anhållit, att den
anstalt måtte fogas, det nödiga kläder och
penningar till deras bättre utkomst måtte från
deras anförvanter till dem hitsändas nämligen:
ko Till Åke Svensson och dess hustru
2:ne skjortor, 2:ne lintyg, ett par skor, en blå
kapprock, som skall vara sönderskuren, 2:ne
marker ull, ett skålpund lin till tråd, samt 10
R:dr i penningar.
2:0) Till Nils Månsson, pigornaCecilia(Sissa)
Svensdotter och Ingrid Nilsdotter samt Johan
Nilsson i Kärragärde, utom för vardera nödiga
kläder och linnen även tillsamman 10 R:dr i
penningar.
3:0) Till Jonas Zackrisson i Gubbemåla
jämte linnen och gångkläder, 5 R:dr i penningar.
4:o) Till hustru Cristina Nilsdotter i
Greve-måla allenast 16 R:dr, 32 skillingar i penningar.
I anseende härtill, och då de i brist av
nödiga kläder till ömsning kunna lida men
till hälsa och liv, har jag funnit mig föranlåten
härom anmoda Herr Landshövdingen att därom
föranstalta, det dessa personer från hemorten
måtte bliva försedda med nödiga behov till
kläder, antingen i persedlar eller penningar för
vilka kläder kunna köpas, förmodandes jag
bästa lägenhet må kunna härtill givas med
någon Riksdagsman, som från orten till
Riksdagen uppkommer.
Förbliver Tit. hörsamme tjänare
Carl Sparre.
Det var med anledning av detta brev
som Kungl, befallningshavande
föranstaltat ett sammanträde med de internerade
Äkianernas förmyndare för att utröna i
vad mån tillgångarna medgåvo
ytterligare utgifter. Av deras berättelse
framgår:
»Rörande Östergöhl, att Åke Svensson och
hans hustru lämnat efter sig tvenne små barn,
som nu äro under farmoderns vård, och består
egendomen därstädes i lösöre till 44 R:dr 36 sk:s
värde, varav ännu obetald skuld måste gäldas
med 29 R:r 8 sk. så att återstoden endast
utgör 15 R:dr 8 sk. dem Åkes mor förbehåller
sig att få gagna till understöd vid barnens
214
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
