Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - En rysk banbrytare för svensk kultur. Av Hjalmar Grape - Tre dikter. Av Hugo Gyllander - Floden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hemland, förrän han fick en ny
anledning att besöka Sverge. Han blir
nämligen jämte A. V. Gadolin utsedd till
representant för Vetenskapsakademien i
Petersburg vid Uppsala universitets
400-årsfest 1877. Och han säger sig
därvid ha fått bevista »en av de mest
glänsande och storslagna internationella
högtidligheter, som dessutom ägde en
fullt nationell karaktär».
Grot dör den 6 juni 1893, varvid
de svenska tidningarna allmänt erkänna
honom som en framstående rysk kännare
av skandinavisk litteratur. I synnerhet
har den ovan nämnda Göteborgs
Handels- och Sjöfartstidning en hjärtlig
minnesruna över honom. För sina
skandinaviska förtjänster hade han också
erhållit flera utmärkelser. Att han 1878
blev kommendör av Nordstjärneorden
torde ha mindre att betyda; värdefullare
som vetenskaplig utmärkelse var hans
promotion till hedersdoktor vid Lunds
universitet 1880, hans ledamotskap i
Vetenskapssocieteten i Uppsala 1885 och
i Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i
Göteborg 1893.
Som ett sammanfattande omdöme
om Grots kulturella förmedlareroll kan
sägas, att denna har sin största styrka
i hans översättningsverksamhet. Som
historiker och tänkare har han ej givit
något av större bestående intresse. Hans
artiklar om skandinavisk litteratur och
kultur röja visserligen en klar och
intelligent men något konventionell
uppfattning; vi finna inga ingående analyser
och jämförelser mellan skandinaviskt och
ryskt själsliv. Men den skandinaviska
världen — och varför inte också den
ryska? — kan ej annat än vara honom
varmt tacksam för den energi och
kärlek han lagt i dagen som vetenskaplig
publicist och kulturförmedlare.
Det var i släktets barndom — och likväl
det var som nu: man skördade och sådde,
man jagade omkring till skilda värv,
att vinna allt vad kraft och list förmådde,
man tog sig hustru, barnen växte upp
och gingo ut mot egna, lika öden,
till dess man gammal, trött och ensam satt
och stirrade i häpen skräck på döden.
Och bakom allt en enda tanke låg:
att livets mål var stundens glans och lycka,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
