Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Niotalets arkitektur. Av Jenny Richter Velander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Niotalets arkitektrir
ett bord mitt på golvet och var
upplyst av elektriskt ljus, som hade en
underbart mild och mjuk gul ton efter att
ha passerat det genomlysande ämne,
varav alla väggar mellan de stödjande
partierna äro gjorda. Vidfogade
fotografi ger en svag föreställning om denna
klimax av skönhet och dess beräknade
jättedimensioner. De nio sektionernas
gränspelare leda tanken till babelstornet.
Hissar föra genom dem till terrassen
mellan första och andra våningarna.
Likaledes föra hissar upp till terrassen
mellan andra och tredje våningarna.
Från dessa terrasser ser man ut över
världen, liksom den i Gud försjunkne
lämnar sin tempeltjänst för att fullgöra
en andakt av annat slag, följande Guds
bud att älska och verka för nästan.
Första våningens tunga och massiva
former erinra om de antika religionernas
jordbundenhet, tyngden i arbetet att
tränga genom det materiella fram till
idéen. Andra tyckes fröjdas i leende
renässansprakt åt den kristna
förkunnelsen, att döden och helvetet äro
besegrade. Över denna höjer sig den väldiga
domen, som dock ger ett intryck av
eterisk skönhet, därigenom att dess
harmoniskt fortlöpande valvbågar möta
varandra som nio mot höjden sträckta
armar, vilkas händer förenas i bön.
Gotikens och romantikens torn symbolisera
individens i bön sträckta händer. Den
nya mystiken sammanför alla bedjare i
en mänskligheten omfattande församling.
Kupolen symboliserar dess böneliv i
Gud. .
När mr Bourgeois hade blivit färdig
med sin modell, hade bahaisterna i U.
S. A. blivit färdiga med sitt beslut att
vid stranden av Michigan, i Chicago,
kanske världens blivande ekonomiska
centrum, uppföra ett jättetempel, som
skulle symbolisera den persiske filosofen
och religionsläraren Bahå-o-’llahs förkun-
nelse. De utlyste en pristävlan. Mr
Bourgeois lämnade in sin modell och
vann utan invändning från något håll
första priset.
»Det är den första nya idé i
byggnadskonst sen det trettonde
århundradet», sade mr H. van Buren Magonigle
ordförande i »the Architectoral League»,
som konsulterades som konstnär endast,
och som icke tillhör den bahaistiska
idékretsen.
Inom konstnärsvärlden betraktas
resandet av detta tempel som inledningen
till en ny epok i arkitekturens historia.
Arbetet har nu tagit sin början och
kommer säkert att fortskrida med
amerikansk fart. Mer än tre miljoner äro
redan insamlade, och det blir nog ingen
svårighet att få in mer. Denna summa
lär nog icke förslå.
Som en egendomlig skickelse ter sig
även denna tidsöverensstämmelse mellan
konstnärens avslutande av arbetet på
modellen och utlysningen av
pristävlingen. Ingen, som varit förtrogen med
Bahå-o-’llahs läror, skulle kunna bättre
symboliserat dem än denne unge
konstnär.
Bahaismen har sitt ursprung i
Persien. Där uppträdde 1844 en ung man,
som kallade sig Bab och sade sig vara
förelöpare till den nionde i ordningen
och siste av de stora lärare,
manifestationer av gudomen, som Gud givit
uppdraget att leda mänsklighetens väg till
Gud. Hans förkunnelse skulle närmast
ansluta sig till Kristi, men emedan
mänskligheten vid tiden för Kristi
manifestation i köttet var på ett mycket
barnsligt plan, måste Kristi tal vara
dunkelt, såsom en spegelbild, men allt fler
andar hade vuxit upp till högre
utveckling, och därför kunde den kommande
gudssonen frambära budskap mera
direkt. Visserligen upprepas ännu det
tröstlösa förhållandet av ett utbjudande
307
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
