Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Carl G. Laurins ’Nordisk Konst’. Av Tancred Borenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ta ner e d Borenius
S. Margareta. Medeltida
träskulptur.
I Vemo CVehmaa) kyrka i Finland.
närstående materialet och vidsynt blick för
konstföreteelserna ute i världen — denna
kombination vore då, i anslutning till det
ovan sagda, den nödvändiga förutsättningen
för en tillfyllestgörande konsthistoriografi
inriktad på uppgifter av väsentligen lokalt
intresse. Och det synes mig svårt att
tänka sig att man kunde komma mycket
närmare idealet i detta hänseende än Carl
G. Laurin gjort det i sitt nyligen utkomna
arbete Nordisk konst från äldsta tider
till och med Sergel — ett verk som
sålunda går utöver det egna hemlandets
gränser, i ty att icke blott konsten i Sverige,
utan ock i Danmark, Norge, Finland och
Island göres till föremål för behandling i
detsamma.
Det är icke min sak att karakterisera
Carl G. Laurins författarskap, och för
Ord och Bilds läsekrets vore det ju i
särskild måtto en överloppsgärning: men må
det dock tillåtas mig att erinra om, i
vilken hög grad detta nya alster av hans
penna befäster intrycket av de egenskaper
vi sedan länge förbinda med Carl G.
Laurins namn — stilens oförlikneliga pregnans
och uttryckskraft, den blixtrande kvickheten
i infallen, som hela vägen igenom liva
framställningen — vare sig det är författarens
egen kvickhet eller något roande och
oförmodat citat, någon tidstypisk anekdot, som
etsar sig in i läsarens minne och för ali
framtid behåller en pittoreskt karakteriserande
betydelse. I fråga om författarens
speciella tema denna gång bör här ytterligare
framhållas den rent av häpnadsväckande
massa fakta, som av honom nedlagts i
denna volym, vilken man dock, tack vare
författarens framställningskonst och de
synnerligen lyckligt avvägda proportionerna,
läser med allra största nöje och lätthet.
Och vid varje steg gör sig författarens
närvaro och vägledning även märkbar, tack
vare det rikhaltiga illustrationsmaterialet,
som i alldeles märklig grad förenar
typiskhet och ovanlighet. Den som skriver dessa
rader sökte en gång taga en liknande
kombination såsom sitt ögonmärke — vid
utgivandet av den nya engelska upplagan av
Crowe och Cavalcaselle — och kan därför
av egen erfarenhet intyga, vilka
svårigheter lösandet av en sådan uppgift innebär.
Den nu utkomna volymen utgör första
delen av ett verk, vars andra band skall
behandla tiden från och med Thorvaldsen
till och med våra dagar. Skildringen
sönderfaller i tre stora avsnitt: forntiden och
medeltiden — renässans och barock —
samt (vidlyftigast behandlade) rokoko,
gustaviansk och sengustaviansk stil (i Danmark
Kristian VII:s tid). Med utomordentlig
åskådlighet tecknas i det första avsnittet
särskilt de medeltida stiltraditionernas
geografiska diffusion, deras genom
tidsförhållandena betingade, långsamma spridning
över Europa. Författaren ger oss icke,
såsom så ofta skett vid behandlingen av
medeltida konst, en torr stilkatekes, utan
hela utvecklingen blir levande för våra
ögon. Man fäster sig även med speciell
tillfredsställelse vid det sätt på vilket
författaren i en bok med vidsträckt läsekrets
som denna brännmärker den
restaureringsepidemi vilken, i Skandinavien liksom mest
överallt i världen, härjade under 1800-talet.
En finländare har ali anledning att med
326
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
