Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Den gammalkristna basilikans uppkomst. Av Bengt Thordeman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bengt ,Th ordeman
Korsformig kupolkyrka
(P an a g i a ky r k an i Tomarza,
Mindre Asien).
I den äldsta basilikan, sådan vi känna
den, förekomma emellertid ytterligare
några faktorer som icke få sin
förklaring enbart ur detta utvecklingsförlopp.
Huruvida man dit kan räkna emporerna
är väl osäkert, då sådana uppträda även
i torgbasilikan. Eljest skulle man här
också kunna tänka på ett inflytande
från synagogan, som, enligt av Kohl
och Watzinger utförda grävningar i
Ga-liléen, redan under andra och tredje
århundradet regelbundet voro försedda
med dylika. — För tvärskeppet däremot
finner man inga förutsättningar inom den
antika arkitekturen, och att förklara det
helt enkelt som en utvidgning av
pres-byteriet med avsikt att bereda ökat
utrymme åt prästerskapet förefaller mera
övertygande som fattigdomsbevis än
som argument. Inom Mindre Asiens
kupolarkitektur påträffar man en
specialform, den korsformiga kupolkyrkan,
bestående av mittkvadrat med kupol, lång-
hus i väster, tvärarmar åt norr och söder
samt direkt mot korsmitten lagd absid
i öster. Denna korsformiga kyrkotyp
har avgjort påverkat den rena basilikan
i Mindre Asiens hellenistiska kusttrakter,
där tvärskeppet visar en kraftigare
utbildning än- annorstädes. Detta
tvärskepp har även gripit över på
Balkanhalvön (S. Demetrius i Saloniki) och
Egypten (Menasstaden), och det ligger
då ingenting omöjligt i att också det
romerska, svagare utvecklade
tvärskeppet kan vara avlett ur det
mindre-asiatiska. Några kronologiska
betänkligheter, grundade på att tvärskeppet
i Rom uppträder redan i de äldsta
konstantinska kyrkorna, behöver icke
uppresas mot denna härledning, ty vare
sig den korsformiga kupolkyrkan anses
utvecklad ur trikonchan eller ur
korskupol-kyrkan bestyrka säkert daterbara
monument dessa formers tidiga förekomst, i
senare fallet pretoriet i Mismiyeh
(Syrien), som är inskriftligt daterat till tiden
160—169, i förra fallet Roms »cellæ
trichoræ», som redan på 200-talet
hunnit hit från sitt urhem i öster. Möjligen
ha även andra faktorer medverkat vid
utbildningen av tvärskeppet, men den
nu nämnda har dock enligt min tanke
varit den avgörande.
Frågar man så till sist var
basilikatypen koncipierats, så kan man på denna
fråga naturligtvis icke svara med ett
ortnamn, detta av den enkla anledningen
att en byggnadstyp av denna art, som
i sig förenar en mängd olika element,
icke uppstår i ett enda slag och på en
enda plats, utan så småningom inom ett
större område utvecklas ur sina skilda
förutsättningar. Däremot synes det icke
vara omöjligt att angiva den kulturkrets
ur vilken den framgått. Det
riktnings-betonade, absidförsedda rummet,
tre-skeppigheten och även
överljusanord-ningen äro allmänt hellenistiskt-romerska
350
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
