Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Tre stora romanförfattare och några personliga reflexioner. Av John Galsworthy. Översättning från författarens manuskript av A. L. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
John Galsworthy
mellan delarna sins emellan är det första
villkoret för livet självt. Ty vad som
uppehåller livet i oss alla är ingenting
annat än den riktiga avvägningen och
växelverkan mellan våra vitala organ.
Upphäves detta i tillräcklig utsträckning,
upphör livet. Den skönlitteräre
författarens första mål, i vilken tid och i
vilket land han än verkar, är alltså att
giva en åskådlig bild, som för öga och
öra, förstånd och känsla har sanningens
rätta proportioner. Men hans verk
behöver någonting mera — det behöver
den väsentliga originaliteten hos ett
levande väsen, ty två levande väsen äro
ju ändå aldrig riktigt lika varandra. En
roman, en dikt, ett skådespel måste bära
hallstämpeln av sin författares
temperament, lika väl som en Goya, en Daumier,
en Sager-Nelson, en Velasquez eller en
Vermeer van Delft måste vara ett
omisskännligt verk av dessa mästare. Jag
menar icke att romanen skulle vara en
sorts sandwich, där författarens stämning
eller filosofi är den mellanliggande
skink-skivan. Jag fordrar en vida mera subtil
krydda; just det som gör Charles Dickens’
verk mera levande och bestående än hans
samtida George Eliots; gör Guy de
Maupassant mera genomträngande och
fängslande än hans mästare Flaubert; och
ställer Turgenjev på en plats för sig
bland ali världens romanförfattare. För
att åstadkomma ett mästerverk måste
konstnärens temperament vara
oskiljaktigt inväft i verket; och en sådan intim
sammanflätning kan endast komma till
genom en starkt koncentrerad
tankeverksamhet, något som det moderna
livet ingalunda befrämjar, men utan vilken
vi åstadkomma föga utöver ett flytande
kaos av intelligent gjorda iakttagelser,
ett slags journalism i högre potens, som
förhåller sig till Dickens’, Turgenjevs
och Maupassants djupt mänskliga verk
ungefär som filmen till det talade dramat.
Charles Dickens, engelsmannen,
Ivan Turgenjev, ryssen, och Guy de
Maupassant, fransmannen — jag har
valt dessa tre romanförfattare, därför att
de på sina sins emellan vitt skilda sätt
belysa den färgning, det temperamentets
särtycke som jag personligen fordrar av
romanen. Med en ytlig karakteristik
kunna vi säga att Dickens representerar
det satiriska och humoristiska
temperamentet, Turgenjev det poetiska,
Maupassant det dramatiska. De äro alla djupt
mänskliga och tillhöra den realistiska
snarare än den romantiska typen av
livsskildrare, om också Dickens emellanåt
besteg romantikens höga hästar och red
dem mycket illa.
Charles Dickens föddes 1812 och
dog 1870; Turgenjev föddes 1818 och
dog 1883; och det är lustigt
karakteristiskt för mitt land att av dessa båda, i
sin författarverksamhet nästan samtida,
Dickens var nära nog utan konst, i
varje medveten betydelse av ordet, och
Turgenjev i hög grad konstnärlig. Dickens
lät sitt geni flöda vart och hur det ville,
han var den lyckliga regellöshetens
fulländade mästare, en naturlig stilist av
osedvanlig kraft; en boren raconteur med en
förbluffande kännedom om
människonatur och människotyper, en stor
fantasirik skapare, ivrig som en skolpojke på
julafton. Jag skulle tveka att kalla
honom för uppfinnaren av det sociala
samvetet i engelsk romanlitteratur, ty i
den underliga och på visst sätt stora
viktorianska tidsåldern, då han skrev
sina romaner — den tidsålder vars
nedåt-gång och fall jag försökt skildra i min
egen serie »Forsyte Saga» — i denna
solida och egenartade victorianska tid
accepterade engelska romanförfattare,
trots alla sina högsinnade angrepp på
vissa sociala missförhållanden, med
högtidligt allvar ali sin tids konventionalism
402
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>