Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Svenska baletten och dess gästspel i Stockholm. Av August Brunius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Augus t Brtinius
Carina Ari. Oljemålning av Karl Höfer.
de följande höll sig i allmänhet på
aktningsfullhetens plan. Oviljan kunde
naturligtvis motiveras med att en utländing
begagnade en tillfälligt uppdykande oro
och missbelåtenhet till att plocka ut goda
krafter ur en samspelt svensk ensemble;
men den borde förstummas då man med
egna ögon kunde slå fast att dessa
svenskar under en tämligen kort tid icke blott
ökat sitt pund av teknisk förmåga utan
också börjat förvärva den kvalitet som
höjer deras arbete från blott och bar
konstfärdighet till konst, nämligen en egen
karaktär.
Det kan annars icke sägas att det rådde
någon samstämmighet i intryck och
omdömen under dessa gästspelsveckor från
15 maj till 3 juni 1922, lika litet som det
väl rått under balettens internationella
turnéer. Men det är naturligt att en viss
förbistring skall göra sig hörd då det
gäller en så hybrid konstform som baletten,
vilken därtill först nyligen höjt anspråk
på att stå på egna ben. De flesta
musiker se med misstro på dessa pretentioner
och äro ovilligt stämda emot det mesta
av vad som kan falla under rubriken
»modern dekorationskonst». Tendensen i
Svenska balettens strävanden att slå an en
ny ton, den nya tidens ton, har icke
bidragit att jämna vägen för den till
ryktbarhet eller ens allmänt erkännande. Om
den nöjt sig med att segla i ryssarnas
kölvatten och fortsätta deras praktfullt
sensuella och erotomana stil, så hade det
förlöpt mera glatt, och popularitet hade nog
genast infunnit sig. Men det är Svenska
balettens försök att undvika direkt
epigon-skap och föra utvecklingen av baletten ett
stycke vidare som dock utgör dess
egentliga ära. En annan sak är om denna
ambition ännu givit några påtagliga resultat;
det är nog för tidigt att fordra sådana;
men vill man ta bort den fräna och
bisarra krydda av modernitet som omger
dess prestationer, så tar man bort något
av det värdefullaste.
Här skall icke företagas någon
grundlig och omfattande kritisk värdesättning av
dessa balettföreställningar. Den som
skriver här är tämligen litet initierad i det
egentligt koreografiska och har ingen rätt
442
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
