Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Goethe och Tolstoi. Av Thomas Mann. Översättning från författarens manuskript av A. L. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
motarbetar oupphörligt de ansträngningar
vilka av de högre klasserna göras för
dess uppfostran. Vems är skulden?
Vilket är mest rättmätigt — motståndet
eller handlingen det riktar sig mot?
Måste motståndet brytas eller
handlingen ändras? Detta senare, avgör
Tolstoi, bör ske. »Skulle vi icke», säger
han, »öppet och ärligt erkänna för oss
själva, att vi icke veta, icke kunna veta
vad de kommande generationernas behov
kommer att bli, att vi dock känna oss
förpliktade att efterforska det? Att vi
icke vilja beskylla folket för okunnighet
därför att det icke mottager vår
uppfostran, utan böra anklaga oss själva för
okunnighet och självförhävelse, då vi
framhärda i att uppfostra folket efter
våra egna idéer? Låtom oss äntligen
upphöra med att i folkets motstånd mot
vår uppfostran se ett fientligt element;
må vi hellre däri se ett uttryck av
folkviljan, som ensamt bör leda oss. Må
vi äntligen erkänna det faktum att, som
pedagogikens hela historia så tydligt lär
oss, för att den uppfostrande klassen
skall veta vad som är gott och vad dåligt,
måste de klasser, som skola uppfostras,
äga full makt att giva uttryck åt sin
otillfredsställdhet och vända sig bort
från en uppfostran som de instinktivt
känna icke tillfredsställer dem — att
det enda kriteriet på
uppfostringsmetoderna är frihet.»
»Pedagogikens enda kriterium är
friheten, dess enda metod erfarenheten,
experimentet». Detta är Tolstois högsta
uppfostraremaxim. Skolan skall enligt
hans åsikt på samma gång vara ett
uppfostringsmedel och ett experiment på den
unga generationen, vilket alltjämt skulle
ge nya resultat; den skall med andra ord
vara ett uppfostringslaboratorium, där
experimentet skaffar den pedagogiska
vetenskapen en fast basis. Men för att det
skall kunna göra detta, är det
nödvändigt att det göres under omständigheter,
som säkerställa värdet av dess resultat,
d. v. s. i frihet. Skolan sådan den nu
är, förklarar Tolstoi, försvagar barnen,
då den förvränger deras andliga
färdigheter. Den rycker dem under deras
dyrbaraste utvecklingstid ur familjekretsen,
berövar dem frihetens lycka och gör av
barnet en hetsad nedtryckt varelse, som
ser trött, förskräckt och uttråkad ut,
medan han med läpparna upprepar
främmande ord på ett främmande språk.
Men giva vi folket frihet vid dess
utbildning, så giva vi det också möjlighet att
uttala vad det behöver och vidare
möjlighet att välja mellan de erbjudna
kunskaperna. Alla filosofer från Plato till
Kant sträva enhälligt att befria skolan
ur traditionens fjättrar. De sträva att
finna ut vari människornas andliga
behov bestå och uppbygga på dessa mer
eller mindre riktigt uppfattade behov
sin nya skola. Luther fordrar att folket
skall läsa den heliga skrift i urtexten
och icke efter kyrkofädernas
kommentarer. Bacon anbefaller naturstudium efter
naturen och icke efter Aristoteles’ böcker.
Rousseau ville lära livet ut av sig själv,
såsom han uppfattar det, och icke efter
föråldrade åskådningar. All filosofi
förfäktar skolans befrielse från tanken att
undervisa den yngre generationen i det
som den äldre generationen betraktar
som vetenskap, till förmån för tanken
att lära den vad den själv behöver.
Och varje steg framåt i pedagogiken
består, om vi uppmärksamt betrakta dess
historia, i ett mera naturligt närmande
mellan lärjunge och lärare, i minskat
tvång och ökat underlättande av
inlärandet.
Alltså vänder sig Tolstoi, en
anarkistisk pedagog, direkt mot disciplinen.
»Den skola där det är mindre tvång»,
sägar han, »är bättre än en med mera
tvång. Den metod, som för sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
