- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioförsta årgången. 1922 /
499

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Bernhard Risberg. Av Fredrik Vetterlund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

B er nil ar d Risberg

Av Fredrik Vetterlund

ERNHARD RISBERG, som
i höst fyller sina 60, hör att börja
I med hemma bland svensk
universitetskultur. Han är filolog,
närmast klassisk filolog men med
väsentligen estetiska intressen; han har gjort
tidsenliga översättningar av stor grekisk
dramatik, Aiskylos’ Agamemnon och
Sofokles’ Antigone, han har tolkat latinsk lyrik
även. Redan detta är en insats.
Dessutom ha samma intressen fört honom till
litteraturhistorisk produktion, så att han
blivit en av dem, som konstaterat de många
tyska förebilderna till dikter av Atterbom.
Hans avhandling därom rör sig ej om
väsentligheter och ger sig ej ut därför, det är
fråga om rent yttre mönster och påverkan,
författaren betonar själv, hur föga
Atterboms diktarstorhet lider därav. Ett
viktigare, mera monumentalt arbete har
Risberg skapat i »Den svenska versens teori»

— prosodiska och metriska undersökningar,
strängt vetenskapligt hållna, vilka utreda
de för de flesta oklara begreppen rytm,
takt, meter. Ämnet har i allmänhet ej
roat estetici och ännu mindre skalderna;
det har blivit språkmännen som fått taga
sig an det. För Risberg, som är något
både av skald, estet och språkman med
reflekterande läggning, låg det väl till hands
och blev en betydande del av hans
mandomsgärning. Min avsikt här är likväl
främst att syssla med hans mera personliga
produktion, alltså med hans lyriska dikter.

Ännu kvar i Uppsala, hade han debuterat
med ett eget vershäfte. Det var 1893, i
hans trettioförsta år, och den akademiska
kultur han indruckit, kom där bland annat
till synes som litterär efterklang, de
högtids- och minnesdikter, med vilka han be-

499

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:58:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1922/0547.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free