Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Haga. Anteckningar av Georg Nordensvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Georg Nordensvan
entréen på kortsidan uppåt land med
portikens sex marmorkolonner och med
reliefer är diskret förnäm, likaså den
motsvarande kortsidan åt stranden till,
en monumental fönstervägg.
Byggnaden är med utsökt smak inställd i sin
omgivning, den är en sommarbostad,
som står i den mest förtroliga
förbindelse. med naturen. Inga terrasser eller
stängsel. Tre av dessa sommarsalonger
ha utgång omedelbart till planen där
framför, ett par trappsteg — och sä är man
ute. De höga fönsterna släppa in ljus
och luft i riklig mängd, och de stora
speglarna från golv till tak återge
trädens grönska och himlens blå och den
lugna viken, ängarna och bergshöjderna.
Den utsökt smakfulla dekoreringen och
Masreliez’ lekande, behagfulla och
klassiskt stilfulla väggmålningar bidraga ej
minst till den starka enhetsstämningen
i dessa rum, där den gustavianska
smaken nått höjden av elegans och förfining.
Mitt framför paviljongens södra
lång-fasad placerades Kärlekens tempel.
Ritningarna äro av Desprez, men vad
exteriören vidkommer är det Dufournys
fasad som här går igen — kolonnerna
ändrade från joniska till korintiska och de
båda statyerna på ömse sidor om
trappan utbytta mot sfinxer. I ett annat
projekt av Desprez är fasaden betydligt
enklare och har kolonner (eller pilastrar)
endast i hörnen. Desprez’ i form och
linjer nobla interiör överträffar Dufournys.
Uppgiften att Amor och
Psyke-gruppen verkligen skulle ha varit uppställd
i detta tempel håller ej streck. Desprez
liksom Dufourny hade tecknat in den
på sina förslagsritningar för att visa
nischens och interiörens proportioner
och linjer i förhållande till gruppen.
Men denna insattes aldrig i sin tänkta
miljö. Den kvarstod, fastän inköpt av
Gustaf III, i Sergels ateljé, där den
beundrades av besökande främlingar och
av konstintresserade stockholmare ända
till hans död 1814 och flyttades då till
Kungliga museum i Stockholms slott.
Den kinesiska pagod på den höglänta
ön utanför gamla Haga, som ingick i
Pipers plan av 1783, utfördes av Desprez
och står ännu kvar på sin plats, —
sommartiden helt och hållet skyld av
träden runt omkring. På ritningarna har
den innanför pelarna en låg vägg i
cirkelform till skydd för blåsväder och
nyfikna, och stora kinesiska figurer stå där
runt om på vakt. Desprez’ fantastiska
kinesiska torn i tre avsatser finns endast
i ritning, likaså »le temple de la
con-corde», som skulle uppföras till minne
av revolutionen 1772, och diverse
kolonner, grupper, altaren och andra
prydnader för parken. Av Piper finnas
ritningar till Neptuni tempel — ett
rundtempel på en höjd vid stranden — och
till en grotta därunder för de kungliga
gondolerna, av Desprez till praktgalärer
med överbyggnad i form av antika
tempel — mycket egendomliga smakprov.
Piper gjorde bland annat flera ritningar
till entréen till Haga kungliga lustpark
(några daterade 1797).
På en grönskande kulle ett stycke
från konungens paviljong kvarstår
Ekotemplet — ovalt, öppet, med pilasterpar,
som uppbära valvbågar och förenas
medelst spalierväggar. Templets lätta,
glada färger äro längesedan översmetade
med 1800-talsbrunt. Dess arkitekt,
Gjörwell, gav ritningar även till den s. k.
Drottningens paviljong, en ganska
intresselös byggnad. Där bredvid är
köks-och ekonomibyggnaden, som omsluter
en liten gård — den fanns redan på
Gustaf III:s tid och låg då dold av täta
buskar. Men dess ganska höga,
fyrkantiga torn syns över träden på alla
teckningar av det gustavianska Haga.
Ritningarna tillskrivas Desprez, men när
man ser på Pipers generalplan över par-
520
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
