Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Det danska måleriets guldålder. Av Gunnar Mascoll Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det danska måleriets giildålder
Afton i skogen. Oljemålning av P. C. Skovgaard.
Tillhör Statens Museum for Kunst.
starkt beroende av Eckersberg som den
något äldre varit. Delvis påverkade av
Höyen utvidgade de den danska
konstens område till att även omfatta den
danska landsbygden.
Johan Thomas Lundbye är det
lyriska temperamentet i skaran av nyktra,
jordbundna konstnärspersonligheter. Han
har huvudet fullt av poesi, naturen är
för honom befolkad av sagoväsen, han
är en eolsharpa, på vilken alla himlens
vindar soela. Han griper gärna till
pennan, då intryck och stämningar storma
över honom, och sina teckningar
utsmyckar han gärna med små strofer av
egen eller andras fatbur. Med brinnande
kärlek omfattade denna älskliga
ynglinganatur sitt Danmark; av gladaste hjärta
gav han sin livsgärning åt det och
slutligen livet självt. Han omkom i 1848
års krig och sänktes insvept i
Danne-brogen på Bedsteds kyrkogård i Slesvig.
— Karakteristiskt för tiden och jag tror
för danskt kynne överhuvud är att denne
romantiker i sin konst icke offrade åt
en diffus romantisk formgivning. Han
hade gått i Eckersbergs skola, och fick
han pensel och palett i hand blev
lyrikern först och främst målare, iakttagare.
Han arbetade rätt långsamt, och det är
icke utan att inspirationen stundom svek
honom i de stora krävande dukarna.
Omedelbarare och starkare träder han
oss till mötes i de små vidunderliga
teckningarna, vilkas stämningsrikedom
icke kan uppskattas nog. — Som
djurmålare står han ensam i sin tids danska
konst. Han har lärt av de gamla
oöverträffade holländarna, men han har först
och främst gått till naturen; under
oavlåtliga studier på ladugårdsbackar och i
betesmarker förvärvade han sin fina blick
för djurens karaktär och rörelser. Helst
såg han sina betande kor och hästar
575
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
