Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Idéströmningar inom den moderna engelska litteraturen. Av Stephen McKenna. Översättning från författarens manuskript av A. L. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stephen Mc K e nna
litterär form. Om dessa förväntningar
blivit uppfyllda, skulle den moderna
engelska romandiktningen erbjudit föga
av intresse; det är därför att de
engelska romanförfattarna, med ett enda
undantag, gjorde uppror mot den
victori-anska traditionen, som vi bry oss om
att undersöka varför de bröto sig nya
vägar och vad det är de ha försökt
sätta i det gamlas ställe. William de
Morgan, som öppet förklarat sig taga
Dickens till förebild och är uppfylld av
hängiven dyrkan för Dickens, har skrivit
flera böcker, vilka en framtida kritiker,
okunnig om åren för deras tillkomst,
ovillkorligen skulle förlägga till den
vic-torianska romanens glansdagar. Han
är det enda undantaget, och det
problem jag har önskat belysa, fastän jag
icke kan hoppas lösa det, är orsaken
till att alla andra författare bröto med
traditionen från den engelska romanens
förnämsta period, vilken ny tradition de
själva fastställa, vilken ny skönhet i form
och innehåll de skapa.
Det berättas om en osentimental
amerikansk turist att han vid
förevisandet av en helig lampa, som brunnit under
krig och pest, jordbävningar och
översvämningar i tusen år, blåste ut den med
orden: »Well, nu har den i alla fall
slocknat.» Mindre vanvördigt kunde den
unge författaren vid tjugonde
århundradets början ha sagt: »Drottning Victoria
har regerat i över sextio år, vilka
dygder victorianismen än må hava ägt, är
det tid att det sker en förändring.
Därför att nittonde seklet tyckte om långa
romaner ämna vi icke låta hindra oss
från att skriva korta berättelser; därför
att Thackeray och Disraeli målade den
engelska politiska och sociala
aristokratien på en stor duk, är det icke oss
förbjudet att försöka med en nederländsk
interiör från en gata med små butiker
och tarvliga hus; därför att Dickens
hyllade ett geometriskt mönster med
huvudintrig och sidointrig, intrig i andra
planet och sidointrig i andra planet, äro
vi icke nödsakade att avstå från en enkel
berättelse. Vi fordra frihet att skriva
som vi vilja om ämnen vi själva valt.»
Att en liknande
självständighetsförklaring avgavs av de unga författarna
kan icke förnekas av någon, som jämför
den engelska litteraturen under förra
seklets tjugo sista år med vårt
århundrades tjugo första. Då vi vilja se efter
huru denna nya självständighet
begagnades, måste vi först förutsätta som
givet att romanförfattare kunna skriva
med övertygelse endast om ämnen som
vitalt intressera dem, och sedan måste
vi efterforska vad det var som
intresserade de unga männen vid tjugonde
seklets början och varför de voro
okänsliga för det som intresserat deras
närmaste föregångare. Vad beror det pä,
att Disraelis stora politiska romaner äro
lika oundvikliga i Victorias tidevarv
som de äro otänkbara i Georg V:s?
Hur kommer det sig att mrs Humphrey
Ward slog det litterära England med
häpnad genom »Robert Elsmere» 1888,
medan »The case of Richard Weynell»,
som var Robert Elsmere omflyttad i en
modernare infattning, föll till marken
1911? Hur kommer det sig att George
Eliots övermänskliga gestalt nu är ett
förtorkat lik och att hennes romaner,
vilka hälsades som klassiska under
hennes livstid, nu stå i det närmaste olästa?
Varför äro vi, i denna generation,
oberörda av de intellektuella konflikter som
plågade och söndersleto författarna av
en eller två generationer tillbaka?
Svaret på den politiska frågan är
lätt: varje generation har sina egna
problem att lösa och intresserar sig för
gångna tiders problem endast i den
mån de äro en levande del av historien
eller kunna tänkas få sin lösning i sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
