Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Idéströmningar inom den moderna engelska litteraturen. Av Stephen McKenna. Översättning från författarens manuskript av A. L. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Idéströmningar inom den engelska litteraturen
räknas till litteraturen. I rum och tid
icke mindre än i fråga om andlig
synkrets voro författarna allt för nära
kriget för att måla annat än en
impressionistisk och partisk skildring; i bästa fall
ge de en intensivt uppriktig
framställning av en oändligt liten utsikt, och för
en full och riktig komposition av den
slutgiltiga tavlan måste vi troligen vänta
lika lång tid som den vilken åtskilde de
Napoleonska krigen från de tolkningar
därav vilka försökts av Tolstoj i »Krig
och fred» och Thomas Hardy i »The
dynasts». Detta gäller ännu säkrare om
skalderna än om prosaförfattarna:
åtminstone tio år måste ha gått förbi innan
de hava hämtat sig från krigets shock,
braket av bomberna och lukten av blod;
för ögonblicket ha vi blott en handfull
korta dikter, skrivna för att fånga ett
enda livfullt intryck.
Om den regelbundna utvecklingen av
litterära tendenser klipptes av genom
kriget, blevo de nya tendenserna som
framkallats genom kriget lika hastigt
avklippta genom fredsslutet. Än en gång
faller en järnridå över allt som gått förut;
och vi börja på nytt från
vapenstilleståndets dag utan någon tradition att
följa eller någon vägvisare som leder oss.
Och det är lättare att tala om vilka
rikt-linier som blivit övergivna än vilka som
följas.
Det första nya villkoret som kriget
pålägger böcker skrivna efter kriget är
att ett mycket stort antal ämnen äro
utvo-terade ur diskussionen. Man får icke
beskriva livet vid fronten eller livet i
England under dessa år, ty engelska läsare
veta allt och mera än allt vad de önska
veta om strider, värd av sårade,
ammunitionstillverkning, ambulansbilar och
lasarett; man får icke beskriva förändringen
i yttre omständigheter och den rikare
psykologiska utveckling som gavs åt män
och kvinnor, hittills rutinens slavar, då
kriget skänkte social och ekonomisk
frihet åt tusentals unga flickor eller sände
män av god börd och uppfostran till
armén som simpla soldater eller lyfte
andra från en oansenlig ställning till höga
befälsposter, gjorde de rika fattiga och
de fattiga rika eller väckte en ny
förståelse mellan förut antagonistiska
samhällsklasser, då de kämpade sida vid sida,
sökte skydd sida vid sida mot samma
luftanfall eller sida vid sida underkastade
sig samma svårigheter och försakelser
eller stodo bredvid varandra och läste
samma förteckning på sårade och döda.
Även om man undviker ett intimt och
detaljerat studium av någon sida av
kriget, tillåtes man icke beskriva övergången
från krig till fred eller motsatsen mellan
England fore och England efter 1914;
det har gjorts så ofta, sägs det, att det
ej får göras mera. Om man utelämnar
kriget och skriver som om det aldrig
skulle komma att äga rum, så får man
icke skriva en roman med
sedeskildringar från decenniet före kriget: den
perioden är på samma gång för nära och för
avlägsen, nära nog för att en var livligt
skall erinra sig den, avlägsen nog för
att varenda människa skall säga: »Det
där hör till tiden före kriget, det är ju
dött och begravet».
Det har ännu knappast varit tid att
hinna med ett studium av sederna under
de fyra åren sedan kriget slutade, de liv
man skulle önska skildra ha antingen
sina rötter eller sina klängen fästade i
kriget. Och övergängen från kriget till
freden är så mycket långsammare än
övergången från freden till kriget var,
att vi ännu leva i en intellektuell
atmosfär som är laddad av kriget. Man får
icke skriva om fredskonferensen eller
världens återuppbyggande, därför ätt alla
äro missbelåtna med konferensens
resultat och ingen tror på att världen har
blivit återuppbyggd. Engelsk politik vilja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
