- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioförsta årgången. 1922 /
643

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Ur världens äldsta diktning. Av Julius Centerwall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ur världens äldsta diktning

räknare och skatteupptagare, ända från
Ammons stundom med konungen
tävlande överstepräst i Thebe ned till
försäljaren av kopior av »Dödsboken».
Intet nytt under solen.

Egyptierna voro ett levnadslustigt
och gladlynt folk; vid deras fester med
allehanda läckerheter och öl och vin
deltogo även kvinnorna och förekommo
musik och dans. Man har påstått
motsatsen och som hemul anfört Herodotos’
uppgift att man vid festligheterna
kring-bar en mumiekista, vilket ju låter
makabert. Men såsom riktigt anmärkts:
detta var snarare en uppmaning att njuta
det korta livet, ungefär som när den
tyske kårstudenten vid sina glada
»kommerser» sjunger: »Glädjoms då i vårens
tid, medan ungdom räcker, efter ålderns
trötta dar jorden oss betäcker.» Att

en sådan stämning fanns hos egyptierna
betygas bl. a. av »Konung Antefs visa»:

Unna ditt hjärta allt gott me’ns du lever,
smörj ditt huvud med oljornas doft!
Kläd dig i finaste dräkt som man väver,
snart skall du vara ett livlöst stoft.
Gör vad dig lyster och tänk på din lycka,
följ dina önskningars härskarebud!
Jorden skall snart dina lemmar trycka,
rösten skall mista sitt forna ljud.
Lev och njut mens förmågan finns kvar,
ingen i graven sin rikedom tar.

För den vackra kärlekssången till den
avlidne »profeten» (en prästvärdighet)
som funnits i Thebes gravstad och som
var avsedd att årligen vid den stora
dödsfesten med ackompanjemang av
harpa sjungas till den avlidnes ära,
hänvisas till Ebers’ ryktbara roman »Uarda»,
förträffligt översatt till svenska.

I mycket starka färger skildras mot

643

Musicerande kvinnor vid ett gästabud. Målning
på stuck. Omkr. 14.2 o f. Kr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:58:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1922/0703.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free