- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
13

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Riddarholmskyrkan. En överblick efter den avslutade restaureringen. Av Sigurd Wallin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Riddar ho Ims kyr kan

invigning år 1291. Riddarholmskyrkan
kormålningar torde ha utförts i
sammanhang med kyrkans färdigställande under
årtiondet närmast efter Magnus Ladulås’
död, 1290-talet, och bekostades av hans
testamentsmedel. Snart härefter,
troligen omkring år 1300, bör
Riddarholmskyrkan dekorering ha fullbordats,
varefter de senare Strängnäsmålningarna
följt efter de byggnadsarbeten, varmed
domkyrkan fullbordades efter branden
1291, alltså under 1300-talets första
årtionde eller något senare.

Dessa båda kyrkors målningar stå nu
som de ojämförligt största
huvudmonumenten för en riktning, som säkerligen
varit mycket frodigt företrädd i de
mellansvenska provinserna. Riktningens
kontinentala ursprung är fastställt såsom
närmast att söka i västra och norra
Tyskland, där de närmast besläktade
förebilderna finnas. Att direkt spåra de hos
oss verksamma mästarnas hand å något

tyskt monument har dock ej lyckats och
torde väl ej vara att vänta. Danmark,
de skånska provinserna och Gottland ha
rätt rika exempel på lokala skolor, som
arbeta efter samma schemata, dock
troligen ej i någon direkt kontakt med de
uppsvenska målarna. Att denna
betydande konstutveckling i det centrala
Sverige hittills varit så litet känd till
dess de bägge huvudkyrkorna nu blivit
avtäckta, har sin naturliga
förklaringsgrund. Under denna period hade
valvslagningen ej ännu blivit allmän i
småkyrkorna. Blott de större kyrkorna
bestodos då i allmänhet denna mer
varaktiga takform, under det att
småkyrkorna i allmänhet täcktes med trätak.
På dessa trätak ha de flesta unggotiska
dekorationerna varit anbragta, och med
dem ha de också i regel gått under,
när modet att bygga tegelvalv under
sengotisk tid blev allmänt. Med den
utomordentliga frodighet som utmärker

13

Karl Knutssons bild å m o num e n t e t i hd g k o r e t.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:55 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1923/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free