- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
25

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Gustaviansk opera. Av Agne Beijer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gustaviansk opera

Thetis och Pelée. Akt. 2 s c. 1—3 och 6. Tuschlavyr.

I Nationalmuseum.
»Theatern föreställer en löfsal i Thetis trädgård.»

den »historiska» tragedien något
närmare. I praktiken var det emellertid
trots snarare än tack vare denna
teoretiska programenlighet som de bägge
nationernas opera levde. Den italienska
operans verkliga styrka utgjorde de rent
lyriskt-musikaliskt uttrycksfulla ariorna,
som oftast fullkomligt sönderklippte den
dramatiska handlingen. Endast den
praktfulla dekorativa inramningen bevarade
italienarnas opera seria som teater och
räddade den från att förvandlas i ett
slags profant konsertoratorium. Lullys
och ännu mera Rameaus opera däremot
hade sin tjusning icke i den monotont
recitativiska musikdialogen, utan tvärtom
i de för var akt återkommande
divertis-sementartade kör- och balettepisoder, där
den franska stilen utvecklade en
egenartad och subtil charm.

När Gustaf III beslöt att inrätta en
nationell svensk opera, var detta också
ett långt djärvare företag än vad som i
allmänhet brukar framhållas. Jag tänker

då mindre på de praktiska svårigheter
av olika slag som inrättandet av en
dylik institution innebar i vårt land, där
tillgången på för facket utbildade
konstnärer var så ytterst ringa, att icke säga
obefintlig. Det vågade och nya låg
framför allt i att göra operan svensk,
att anlita svenska librettoförfattare och
att låta artisterna sjunga på svenska.
De sporadiska försök som i andra länder
utom Italien och Frankrike gjorts att
sätta upp något inhemskt mot
främlingarna hade längesedan strandat mot dessas
obestridliga konstnärliga överlägsenhet.
Gustaf III, de välska sedernas och den
utländska bildningens förkättrade
representant i vår historia, tog alla risker —
och lyckades föra sitt verk igenom.
Därför kan också vår opera som nationell
musikdramatisk institution uppvisa anor,
för vilka varje annan operascen norr om
Alperna och öster om Rhen måste stå
tillbaka.

Klart är ju dock att en inhemsk opera

25

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:55 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1923/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free