Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Gustaviansk opera. Av Agne Beijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaviansk opera
Iphigenie uti T au r i d e n. Lavyr i bistre av Dug our c.
I Albertinasamlingen i Wien.
»Decoration du vestibule d’un temple composé en(!) Suède pour 1’opéra Iphigénie eti Tauride.»
realistiska spelsätt, där överdriften
innebär en större fara. I dansen
eftersträvade man ännu så länge mera grace och
rytmisk pregnans än egentlig
uttrycksfullhet, grupperingar och
balettfigurering-ar följde strängt geometriska principer.
Härigenom gavs en fast stomme åt det
nyckfulla och skenbart impressionistiska
i dräkternas linjer och färg, åt
övermåttet på broderier och draperingar, på
falbalas och engageanter.
På denna motsättning mellan sensuellt
överdåd och matematisk lagbundenhet
är hela barockoperan baserad. Det är en
teaterkonst, där det i individuell mening
mänskliga är skjutet i bakgrunden. Det
hela rör sig pä ett nästan metafysiskt
plan, är vad jag med en från musiken
lånad term skulle vilja kalla absolut
teater. Det enda mänskliga i hela Thetis
och Pelée är det fluidum av trånande
eller klagande, trotsande eller gäckande
kärlekssvärmeri som flyter genom
partituret från pärm till pärm.
Bilderna här ovan återge tvenne
scenerier till GLUCKS Iphigoiia på Tauris,
som fick sin premiär den 5 maj 1783 som
det andra programmet i Gustaf III:s nya
operahus. De båda utomordentligt läckra
lavyrer, på vilka de gå tillbaka, äro
signerade J. D. Dugourc; de ha av förf.
påträffats bland franska teckningar i
Albertina. Dugourc var en fransk arkitekt av
vilken Gustaf III beställde ett antal
skisser till olika operor avsedda att utföras
för den nya operascenen av våra
inhemska dekorationsmålare. Några andra
av dessa skisser finnas i Kungl.
Biblioteket och Konstkademien, ehuru det
hittills varit obekant att de hänförde
sig till svenska förhållanden.
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
