Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Om det svenska rikstelefonnätet. Av Herman Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H erman Ry din
stagnation inträder, och år 1921 visar
t. o. m. en tillbakagång på ett par
tusen abonnenter. Men återhämtningen
kom snart nog, och trots den
depression, varunder alla sucka, och trots
avgången av s. k. dubbelabonnenter i
Stockholm har redan föregående år
företett en abonnentökning efter ungefär
samma mått som de goda årens. Under
dess tvä första månader med icke mindre
än 5,000 flere abonnenter kunde man
ju rent av tala om en tillrusning, ehuru
tidningspressen samtidigt hade feta
rubriker om »flykten från rikstelefon».
Såsom nyss nämndes inköpte
generaldirektör Storckenfeldt så gott som alla
enskilda telefonanläggningar i riket. En
och den ojämförligt största utgjorde dock
ett undantag, nämligen Stockholms
allmänna telefon. Viljan fanns nog hos
honom att förvärva detta stora nät, och
pä hans förslag förelåg också vid 1902
års riksdag proposition därom. Frågan
låg icke illa till, men innan den
slutbehandlats, kom döden emellan och
avklippte förslagsställarens livstråd.
Därmed avklipptes nog även utsikterna för
köpets godtagande, och propositionen
avslogs. Priset var denna gång 12,799,330
kronor. Ett år 1906 framlagt förslag
till inköp för ett pris av 16,541,000
kronor blev även avslaget, men då
slutligen för 1918 års riksdag ett nytt
köpeavtal å 46,664,ill kronor framlades,
blev detta bifallet, så att från
tillträdesdagen den i juli samma år kan man
säga, att telegrafverket praktiskt taget
handhar ali telefonrörelse i landet.
De olika betalningssummorna för det
enskilda nätet i Stockholm innebära icke,
såsom man skulle kunna tro, att priset
i sig självt höjts för varje gång förslag
om inköp förekommit. Tvärtom. Enligt
1902 års förslag skulle priset blivit 333
kronor per apparat i staden och 439
kronor per apparat i den kringliggande
landsbyggden, under det att 1918 års
pris utgjorde 315 kronor per
stadsapparat och 357 kronor per landsapparat.
Därtill kommer skillnaden i
penningevärdet år 1906 och år 1918.
Totalsummans stora stegring berodde därpå,
att sammanlagda apparatantalet vuxit
från 27,000 år 1902 till 104,000 år
1918.
• Det är inte tacksamt att komma med
siffror, men kanske man dock kan våga
sig på följande tio siffertal, som i ali
sin nakenhet ge en aning om
rikstelefonnätets tillväxt. Ar 1888 — det år,
då som sagt den egentliga utvecklingen
började — var apparatantalet ej fullt
3,400, och år 1922 uppgick det till
omkring 380,000. Ar 1888 var
telefonledningarnas längd 7,200 kilometer och år
1922 660,000 km. Ar 1888 utväxlades
mellan abonnenterna omkring 5,000,000
avgiftsfria samtal och före
depressionstidens början eller år 1919 var detta
antal nära 600,000,000. År 1888 var
värdet av telefonanläggningarna i sin
helhet ej fullt 1,000,000 kronor och år
1922 omkring 185,000,000 kronor.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
