- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
63

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Från Stockholms musikliv. Av Albert Spitzer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Från Stockholms imisikliv

publiken och ej till de medspelande, som
nu stå oberörda i bakgrunden, är
gammaldags, dålig teater. Och Don José nödgas
vid sitt inträde slunga tsjakå och sabel på
golvet, då alla bord äro borttagna! Tredje
aktens omotiverade uppdelning i tre tablåer
måste betecknas som ett utslag av
spelledarens, rent ut sagt, klåfingrighet och
endast understryker aktens dramatiska
otymplighet och musikaliska svaghet. Det i de båda
mellersta akterna genomgående, av hr
André älskade mörkret är en ren ohövlighet
mot åskådaren, som tvingas att över hövan
anstränga sin uppmärksamhet för att följa
handlingen. Inläggandet av en stor balett
i fjärde akten är och förblir ett oting,
vare sig musiken lånas från Bizet eller,
soin nu, från annat håll. De simpla,
banala melodierna ledsagas av ett olidligt
kastanjettslammer. De stereotypa,
avsiktligt verkande trappanordningarna, som här
återkomma i tre akter, hota att övergå till
schablon. Vad som däremot förtjänar
obetingat beröm är det rörliga gatulivet i

första och fjärde akterna samt tjurfäktarnas
intåg.

Carmen är dock först och sist den
gripande historien om två människors öden
och ej ett utstyrselsstycke.
Nyuppsättningen kunde och borde ha skett i den
grundlige Spanien-kännaren Mérimées anda.
Operaledningen har slagit in på en oriktig
väg, den fortsätter att göra bisak till
huvudsak och tvärtom. Varför i det hela
nedlägga stora summor på nyinscenering av
gamla, välkända operor istället för på verkligt
intressanta nyheter? Varför detta onödiga
anlitande av en spansk målare, när vi ha
en Carl Wilhelmson? Inte beror Carmens
verkan på sådant som äkta kammar, sjalar
m. m., dess förutan ha otaliga människor
hänförts av musiken, tjusats av den sköna
gitanan, lidit med den unge baskiske
hi-dalgon. Edv. Brandes skrev en gång, att
han hellre ville se Romeo och Julia spelad
mellan fyra kala väggar av förträffliga
konstnärer än medelmåttigt utförd i den
skönaste äkta utstyrsel. Rent av ödeläg-

W

Carmen. Fjärde akten. Platsen framför
tjurfäktnings-ar en an. Dekorationsskiss av Gu s t av o Bacarisas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:55 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1923/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free