- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
69

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Den astronomiska världsbildens utveckling. Av Östen Bergstrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den a stro n o mi s k a världsbildens utveckling

Kopernikus’ framställning av det he l i o c e ntr i s k a
världssystemet.
Ur Baselupplagan (1566) av >De revolutionibus orbium coelestium».

tion kring världsaxeln, varigenom
himlakropparnas dagliga rörelse kommer till
stånd. Enligt den pythagoreiska läran
voro dessa sfärer av renaste
genomskinliga kristall och deras rotationsaxlar av
diamant. Vid deras kringrullning
fram-bragtes en gudomlig musik, »sfärernas
harmoni», som dock i allmänhet icke kunde
uppfattas av de dödliga människorna.

När man senare småningom upptäckte
flera ojämnheter och skenbara
oregelbundenheter i planeternas rörelser,
nödgades man för att förklara dessa införa
flera på olika sätt i förhållande till
varandra roterande sfärer för varje planet,
och Aristoteles, som inarbetade denna
världsbild i sitt filosofiska system,
betjänade sig av icke mindre än 56 sfärer.

Större delen av dessa sfärer
bortskaffades sedermera genom användande av
excentriska cirklar och ett slags
hjälp-cirklar, epicykler, men den under den
klassiska antiken alltjämt förhärskande
grundåskådningen är dock i huvudsak
den av Aristoteles utvecklade
pythagoreiska. Alexandrinen Ptolemaios har i
2:a århundradet e. Kr. sammanfattat den
klassiska astronomien i sitt stora verk
»Megale Syntaxis», mest bekant under
denarabiseradebenämningen »Almagest».
Det där framställda världssystemet,
slutstenen i den klassiska lärobyggnaden
angående världsalltet, utgöres av en
skarpsinnig, men mycket komplicerad
epi-cykelteori för himlakropparnas rörelser,
en teori som pä ett beundransvärt sätt

69

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:55 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1923/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free