Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Andra häftet
- Alexander Witberg. Alexander I:s gunstling och Alexander Herzens vän. Av Rafael Lindqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alexander Wither g
o
gigantiskt arbete ensamt för sig —
upptaga stora sträckor av Sparvbergens
sluttning mot floden. Övergivna och
övervuxna, vittna de vältaligt ännu i
dag om dimensionerna hos den
himla-stormande ärestod, som en stor
härskares tacksamhet och en stor konstnärs
fantasi ville resa ät segerns och
storhetens givare.
*
Efter den lyckliga vändningen av
det stora »fosterländska» kriget var det
en av kejsar Alexander I:s främsta
tankar att låta uppföra ett tempel, fullt
motsvarande hans och nationens
omätliga tacksamhet för rikets frälsning ur
den största fara, vari det sannolikt
dittills svävat. Denna tanke fick ett
officiellt uttryck i det nådiga manifestet
av den 25 dec. 1812, vilket bl. a.
kungjorde: »Till ett tackoffer åt den
huldrika Försynen äro Vi betänkta att i Vår
urhuvudstad Moskva uppföra ett tempel
i Kristi Frälsarens namn». Kejsaren
önskade, att det blivande templet skulle
skilja sig från vanliga kyrkor genom
majestät och överväldigande dimensioner
och samtidigt uttrycka en religiös idé.
I anslutning till det kejserliga
manifestet inlämnades till kejsarens
granskning en mängd projekt, bland vilka
kejsaren utan tvekan bestämde sig för
den unge akademikern Witbergs,
överraskande storslaget i alla avseenden, så i
tankedjup som i yttre majestät.
Wit-berg hade lyckligast uppfattat kejsar
Alexanders önskan att skapa ett
fosterländskt minnesmärke, som genom sina
på en gång kolossala och sublima
former skulle uttrycka Rysslands styrka
och storhet och däri vart block som
detalj och som del av det hela skulle tala
om Frälsarens lära — och inspirerad
därav hade han gått till verket.
Skiss till »Alexander I —
Europas befriare»,
oljemålning av Alexander
W it b erg.
Tillhör herr F. Witberg.
Alexander Witberg var till
börden svensk — en av de många vilka
bidragit till att giva det svenska
namnet den klang, som det trots allt äger
inom vida kretsar av det ryska
samhället och som försonar en med mångt
och mycket i det ryska livet Fadern,
»en svensk borgare», kom år’i779 över
till Petersburg, där sonen Karl föddes
1787 och efter sin övergång till
ortodoxin antog namnet Alexander. Den
unge Witberg studerade först vid
bergsinstitutet, tills hans häg och sällsynta
anlag för målarkonsten drogo honom
över till konstakademin, där han ensamt
under sin studietid tog alla akademins
pris. Tre år å rad — 1807, 1808 och
1809 — vunno hans tavlor guldmedaljen.
Hans mest bekanta tavlor äro »Pauli
befrielse ur fängelset» och »Nedtagandet
från korset». Ar 1813 kom Witberg till
87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 13:59:02 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1923/0107.html
