Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Alexander Witberg. Alexander I:s gunstling och Alexander Herzens vän. Av Rafael Lindqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R a fa el Lindqvist
Moskva, där han fick i uppdrag att skapa
en mängd illustrationer till en historia
över »det fosterländska kriget» jämte
porträtt av dess mest framstående män.
Denna beställning bragte honom i intim
beröring med många av det stora
krigets hjältar.
Witbergs karriär som målare och
tecknare skulle emellertid bli ett intet
emot hans karriär som arkitekt, ty då
han inlämnade sitt namnkunniga
tempelprojekt blev det, som redan nämnt,
godkänt av kejsar Alexander, vilken
därvid bl. a. fällde följande ord: »Ni
har gissat de önskningar, de tankar, som
jag i hemlighet burit på, utan att våga
vänta mig, att någon arkitekt fullt skulle
kunna tillfredsställa mig. Ni har gjort
det — Ni har tvungit stenarna att tala».
Några fackmän ansågo Witbergs projekt
mer eller mindre outförbart ■— det var
onekligen genom sin djärvhet ett av de
märkligaste historien känner.
»Jag önskade lidelsefullt» -— skriver
Witberg själv i sina memoarer — »att
detta tempel skulle uppfylla tsarens
önskningar och vara folket värdigt.
Ryssland, detta mäktiga, vidsträckta rike,
som gripit så stort och starkt in i
världshändelserna, äger icke ett enda fullt
värdigt minnesmärke . . . Jag insåg, att
detta tempel i storslagenhet måste
överträffa Peterskyrkan i Rom, men jag
insåg å andra sidan, att det icke finge
vara ett skickligt hopkommet jätteröse
av stenar, icke ett tempel i allmänhet,
utan en kristen fras, en kristen text.»
I enlighet med dessa tankar utarbetade
Witberg sitt projekt under de två år han
med glödande nit fördjupade sig i
byggnadskonstens studium. Han var
mystiker till hela sin själsläggning, och det
mystiska grunddraget i hans
konstnärskynne kom därför också att genomsyra
hela hans tempelprojekt. Människans
tredelning i kropp, själ och ande, motsva-
rande de tre huvudmomenten i Frälsarens
jordeliv, var sålunda den grundidé, som
Witberg önskade omsätta i sten. Och
denna trefaldighet — Kristi inkarnation,
förklaring och uppståndelse -— ansåg sig
Witberg få bäst åskådliggjord genom en
motsvarande tredelning av templet, som
följaktligen komme att omfatta tre
särskilda kyrkor: underst ett kroppens,
dödlighetens tempel, helgat Kristi födelse och
uppkallat därefter, ovanom det ett
själens tempel, helgat Kristi förklaring, och
överst ett andens och Kristi
uppståndelses tempel. Dessa tre helgedomar
skulle tillsammans bilda ett treenigt helt,
helgat Kristus Frälsaren och bärande
hans namn.
Från Moskva-flodens projekterade
kaj skulle en monstruös stentrappa av
50 ryska famnars bredd över 5 väldiga
avsatser leda upp till det nedersta, åt
den människovordne Kristus helgade
templet, som med sin parallellogram-form
skulle påminna om en likkista och
dy-medels vittna om kroppens förgänglighet.
Tre väggar av detta underjordiska
tempel skulle stå inmurade i jorden, blott
den mot öster skulle bli fristående.
Endast från öster skulle ljuset falla in
genom storartade fönster, prydda med
glasmålningar med Kristi födelse som
motiv — dock icke stora nog att
upplysa templet och förjaga skymningen
därinne. Väggarna komme att upptagas
av Frälsarens och apostlarnas
dödshistoria, framställd i basrelief, i svart, vit och
grå marmor. Under templet skulle välva
sig ofantliga, mörka katakomber, där så
vitt möjligt de jordiska lämningarna av
alla ryska krigare, stupade i »det
fosterländska kriget», komme att bisättas,
medan katakombernas väggar skulle
bliva en fullständig »rulla» över de fallna.
På sidorna komme att löpa en 300
famnar lång pelargång, på hallens väggar
skulle ristas en fullständig krönika över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
