- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
153

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Juhani Aho. Av Gunnar Castrén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

J ii, han i Aho

Väärni gård i norra Savolaks, där AJio föddes
den ii september 1861.

prästgård i Idensalmitrakten, och Aho
följer hennes känslor och tankar från
den första barndomens drömmande
längtan ut mot den i fjärran hägrande
världen till den första kärlekens dunkelt
medvetna lyckoförnimmelser och bittert
kända besvikelser. Det är ett motstycke
till Runebergs Hanna. Men om i Hanna
den ljusa livslusten och glädjen förhärska,
medan vemodet blott stänker några
daggdroppar på sinnet, är det tvärtom
vemodet och tungsinnet som prägla
Ellis, prästens dotters, själ; var Hanna
»förgjord att skratta beständigt», så ler
Elli, åtminstone sedan hon vuxit ur
barnaåren, blott sällan. Men det är en
förtjusande skildring av ett barn och en
ung kvinna med ungdomsdrömmarnas
skimmer över gestalten. Som nästan
alla Ahos gestalter hör Elli till de veka,
passiva naturerna, som icke själva kunna
forma sitt liv, utan taga det sådant det
kommer över dem. Närmast följer Aho
väl i det tekniska Björnsons sätt att
berätta, men den pessimistiska
grundtonen — Elli gifter sig slutligen med

faderns adjunkt, som hon avskyr —
sticker av mot hans handlingskraftiga
optimism och leder tankarna till andra
av tidens store diktare, med vilka Aho
var förtrogen, till Jonas Lie — närmast
Familjen på Gilje — och till Kielland.

Under åttiotalets sista år är Aho
mest upptagen av tidningsskriveri, men
i några mindre berättelser ser man
tydligt, hur han målmedvetet både i
ämnesval och i teknik strävar att följa den
segerrika naturalismen. Sä reser han
på hösten 1889 med ett statsstipendium
till Paris, där han gör en grundligare
bekantskap med den franska litteraturen,
med Daudet och Maupassant och Zola,
med Bourget och Loti. Då han
följande vår återvänder hem, för han med
sig manuskriptet till »Ensam», diktad
över en olycklig kärlek han upplevat
kort fore utresan. Det är en helt och
hållet på psykologisk analys inriktad
skildring, snarast efter Bourgets
förebild, i vilken detaljrikt berättas, hur en
icke längre ung man under en Parisresa
förgäves söker glömma sin fåfänga kär-

153

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:55 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1923/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free