Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Juhani Aho. Av Gunnar Castrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gunnar Castrén
självbiografi i poetisk omklädnad, en
»Dichtung und Wahrheit», med titeln
»Minnes du?» De i en icke alldeles
lyckad ramberättelse inlagda yttre
händelserna äro till en del — i synnerhet
i de senare partierna — ganska fritt
uppfunna, men den psykologiska
innebörden av denna självskildring är i allt
det väsentliga äkta och en mängd
episoder, i synnerhet från barndomen,
återgivna med stor trohet. Boken ger kanske
icke så mycket av de djupare
sammanhängande utvecklingslinjerna i hans liv,
men den ger enskilda händelser och
intryck från hans barndom och ungdom,
som med intensiv klarhet i
ögonblicksbilder uppenbara mycket av hans
innersta väsen, och över en mängd av
dessa händelser vilar det en varm glans
av ungdomens spröda, skära drömmar
och fina, spirande känslor. Vi se hur
de första omedvetna kärleksdrömmarna
glida över hans sinne, vi se hur
ödemarkslängtan vaknar där och hur dikten
först öppnar sina rymder för honom.
Denna återglans av hans barndoms
och hans ungdoms
dagar blev det sista
hans diktning gav.
Därmed hade han
visat hän på dess
djupaste källor, som
alla springa fram
ur barndomsbygdens
jord. Där hade han
funnit de människor,
som för honom
blevo typen för det
finska folk han
älskade och i innersta
mening tillhörde, där
hade han funnit den
natur, som skänkte
hans sinne dess star-
Medalj av Emil Wikström
slagen till Ahos 6 o-år s d a g
av Werner Söderströms
förlag i Helsingfors.
kaste inspiration, och där hade han
lärt sig skiftningarna i det språk, som
blev hans poesis outtömligt rika och
ursprungligt friska instrument. Aho
är icke någon intellektuellt rik
diktar-gestalt och han hör icke till de stora,
mångsidigt skapande människoformarnas
skara, men han tränger djupt in i de
gestalter, som stå hans egen läggning
nära, i de enkla, helgjutna
ödemarksbornas och i de passiva, betänksamma
eller längtande, handlingssvaga
drömmarnas. Människan bestämmes för
honom av omgivningen, främst av naturen,
däri förblir han sitt liv igenom realist
och naturalist. Men hans storhet ligger
däri att han som få andra förmår fånga
och återgiva alla nyanser i samspelet
mellan den finska naturen och det finska
lynnet och uttrycka dem med utnyttjande
av alla det finska språkets resurser. Kivi
är en mäktigare och väldigare ande än
han. Men det är Aho som i stort sett fört
den finska prosalitteraturen till den punkt
där den i dag står, det är han som
skapat den finska prosastilen, det är han som
väckt medvetandet om
de konstnärliga
kraven och den
konstnärliga fulländningen. Och hans verk
står som helhet
värdigt vid sidan av vad
hans generation
skapat i de övriga
nordiska länderna,
genomträngt av finskt
lynne sä i motiven
som i formen, men
samtidigt präglat av
intryck från de stora
europeiska
litteraturströmningarna under
hans tid.
i160
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
