Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Från Stockholms musikliv. Av Albert Spitzer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Stockholms nizisikliv
Fot. A]mberg & Preinitz,
Balettscen ur Thetis och Pelée, andra akten.
nymfen, som tror sig sviken av sin
älskling, ger ett stillsamt och behärskat, men
verkligt rörande uttryck åt sin sorg, fanns
det nog mången hos vilken det gamla,
nötta ordet: så förtjusande! trängde sig
fram på läpparna. —
W. Peterson-Bergers omfångsrika
kantat, som bildade aftonens festliga upptakt,
förtjänar redan och ej minst som diktverk
ett utförligare omnämnande. Den är ett
alster av en verklig skald, en verskonstnär,
söm med rent överraskande lätthet
bemästrar rytmens och rimmets uttrycksmedel
och, vad mera är, också har något att
uttrycka. Här möta oss ej den officiella
festpoesiens ofta något tomma fraseologi och
retorik: diktaren har velat framhålla ett
idéinnehåll, en konståskådning. Idéerna,
åskådningen äro, typiskt för författaren, av
syntetisk art, dikten rör sig om
motsatsförhållanden, som utmynna i försoning och
sammansmältning.
; Av kantatens sju avdelningar handla
de två första, inledande, om motsättningen
mellan Nord och Söder. Det sträva, barska
nordanvädret, Karlfeldts »goda allvarsvind»,
symboliserar kraften, den blida sunnan
livsglädjen, den bär »skönhetens frö allt längre
mot Norden». Härtill ansluter sig en
vackert formad hyllning till Gustaf III, som
införes under det onekligen något
egendomliga namnet »prins Sunnanvind av
Nordanland». Från sina resor för han hem och
hägnar »ett rotskott, värmt av Söderns sol,
en telning stark, fast späd och fin»: den
svenska Operan. I en vision ser nu
skalden »Apollon festligt nalkas», följd
av-sångens mör, som till gudens ära i
växelsång uppstämma en hymn, vilkens ord
tydligt hänsyfta på konungen,
Gustaf-Apollon, så som Sergel ställt honom för
eftervärldens ögon. (»I Sverrig er Lyset og
Klarheden en Gustavian» skriver en dansk
grundlig kännare av vår odling, prof. Vilh.
Andersen). Men från fjärran hörs ett sorl,
som snabbt växer och närmar sig,
omsvärmad av satyrer, mainader och bakkanter
håller Dionysos sitt intåg. I en dialog
skildra och prisa de bägge gudomligheterna
vardera sitt väsens art, å ena sidan den
sköna formen, behärskningen, måttfullheten,
å den andra hänryckningen, extasen, livs-
169
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
