- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
171

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Från Stockholms musikliv. Av Albert Spitzer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Från Stockholms nizisikliv

Fot. Almberg & Preinitz,

G’o ta Lj un g b e r g som T het i s.

glättiga solokvartetten (II) a cappella med
korta orkestrala mellanspel. Musiken till
III,I överraskar genom sin vemodiga
folkvisestil ; ett slags högtidlig menuett (III,11
tenorsolo, kör) målar Apollons annalkande.
Dionysoståget (IV) utgör ett tacksamt
moment för musikalisk skildring, som
verkningsfullt framhävts, men kören blev här
ställvis nästan omöjlig att uppfatta; kanske en
annan placering hade varit fördelaktigare.
I V härskar »talsången», emellanåt avbruten
av mer kantabla episoder, här tycks
ingivelsen något mattad för att åter höja sig
i den av muserna unisont till
harpledsag-ning sjungna hymnen (VI,I) på antikt
(elegiskt) versmått, ett av verkets så till ord
som musik vackraste partier. Musikaliskt
något stillastående verkar framkallandet av
åtskilliga välkända operagestalter (VI,11,
solokvartetten), betecknande för förf:s sympatier
är att bland dessa efter Glucks nästan
endast Mozarts och Wagners ihågkommits.
Diskret och smakfullt ha ett par citat (ur
Don Juan och Tristan och Isoide) infogats.
Den stora slutkören (VII) bringar knappast
den klimax man väntat, sista strofen upptar
temat från Apollons intåg, vilket i ali sin
festglans ej kan frikännas från banalitet. —

Solokvartetten var ypperligt sammansatt:
fru Söderman, fröken Schillander, hr
Stockman och Wallgren, de två sistnämnda
tolkade även Apollons och Dionysos’ partier.
Den musikaliska ledningen var här och i
Thetis och Pelée lagd i hr Järnefelts
händer, medan hr Grevillius dirigerade
Gustaf-Vasa-scenerna.

Följande dag gavs på K. Teatern
under den alldeles oegentliga titeln
festföreställning en symfonikonsert, som hellre bör
bli föremål för omtalande i annat
sammanhang. Dock må här framföras ett livligt
beklagande, att operaledningen, i st. f. att
vid detta tillfälle uppställa ett program av
två moderna och endast ett äldre
musikverk, ej anordnade en minneskonsert, där
av 1800-talets mästare utom som nu
Söderman även främst Berwald och Norman
borde ha fått plats. I fråga om den
sistnämnde, som under en följd av år var
fäst vid teatern som kapellmästare och som
sådan en av de bästa vi haft, har Operan
en traditionsplikt, som ty värr sedan länge
fullständigt åsidosatts. Att teatern sedan
under benämningen festvecka i följd
framförde några av de senaste årens
repertoaroperor, ävensom den sedan ett par år ned-

171

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:55 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1923/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free