Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Johan Tobias Sergels skulpterade verk. En stilkritisk studie. Av Carl David Moselius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl David Moseli us
Första skiss till Venus och Anchises. Terre cuite.
Gö teborgs Museum.
skulle man utan större svårighet kunna
framdraga flera paralleller. Sergel går
m. a. o. redan i sina första arbeten i
Rom konsekvent vidare på vägen bort
från rokokon mot en alltmera direkt och
omedelbar anslutning till antiken. Men
vi skulle djupt bedra oss, om vi trodde
att han var ensam om denna reaktion.
Vi kunna knappast göra oss en
föreställning om i vilken grad den romerska
senantikens konst vid denna tid
absorberade fransmännens uppmärksamhet och
intresse. Målare, skulptörer och
konsthantverkare studerade alla ivrigt dess
måleri, skulptur och dekorativa konst, i
original och gravyrer, för att efter bästa
förmåga omsätta studierna i praktiken.
Från antikerna i Rom och från fynden
i Herculanum och Pompeji går en stark
ström tämligen oförmedlad in i Louis
XVI stilen, vilken inte endast omfattar
dekorativ konst och konsthantverk utan
även skulptur och måleri.
Naturligtvis nöjde sig inte
skulptörerna med rollen av åskådare inför denna
stora assimilationsprocess. Både Houdon
och Julien ha mer än en gång kopierat
och transformerat ämnen från antiken,
men framför allt var Clodion mästare i
att i modern form, i eleganta grupper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
