- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
187

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Johan Tobias Sergels skulpterade verk. En stilkritisk studie. Av Carl David Moselius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Johan Tobias Sergels

> O

skulpterade verk

Farinen. P r o p o r ti o n s m o de 11 i terre cnite.
Natio nalmicseum.

nerar redan genom den konstnärliga
överdriften i framställningen. Här kan
man tala om expressionism i bästa
mening. I modelleringen av gudens rikt
utvecklade axlar och skulderparti
manifesterar sig för övrigt samma analytiska
intresse för formen som vi redan sett
flera bevis på. Venus och Anchises är
vekare i hållningen, rikare varierad och
spirituellare. Här dröjer ännu över
kvinnans mjuka, eleganta former, där hon
till hälften står, till hälften sitter lutad
över mannens ena ben och kärleksfullt
slår armarna kring hans hals, en fransk
ton, ett drag av Louis XVI. Anchises
åter har i sin ungdomliga men likväl
fylliga idealgestalt en omisskänneligt
italiensk karaktär. Till samma avsnitt skulle
jag slutligen vilja föra den sörjande
Achilles, som inte bara med det förvridna
ansiktet utan även med ben, bål, armar
och händer ger uttryck åt en våldsam
smärta, där han ligger vid havsstranden.

■ Vad som framför allt karakteriserar
dessa små grupper och figurer och
binder dem samman till ett stilistiskt helt,
är just det starka anatomiska intresset

och den ingående analysen av formen,
som stundom går för långt men alltid
är lärorik. I detta studium fick Sergel
tidigt ett värdefullt stöd i senrenässansens
italienska konst med dess rika fond av
kunskap. Det är säkerligen ingen
tillfällighet, att de båda grupperna av
Jupiter och Juno och Venus och Anchises
återgå på Carracciernas kompositioner i
Galleria Farnese, som Sergel visserligen
vidare utvecklat för att göra mera
lämpade för skulptur. Helt och hållet
carraccisk i uppfattning och behandling
är för övrigt gruppen av Tobias med
fisken. Och det förefaller mig som om
förebilderna till åtminstone den första
skissen av Faunen med dess torra,
genomarbetade form snarare vore att söka
i taket av Galleria Farnese än bland
antikens faunframställningar. Att den
enda kopia efter antiken vi känna från
denna tid just råkar vara den farnesiske
Herkules förvånar oss knappast.
Släktskapen mellan detta verk och
Carracciernas konst är uppenbar, och originalet
stod dessutom på Palazzo Farneses gård.
Visserligen kom Sergel genom ivriga

187

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:59:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1923/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free