- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
202

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Hermann Diels. Några minnesord. Av Ernst Nachmanson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ernst Nachmanson

ledare inom den klassiska filologien, utan
pä samma gång en av det nutida
Europas ypperste märkesmän på området.

Det moderna Frankrike kan uppvisa
en rad betydande namn, nu som i äldre
tid kanske främst på det arkeologiska
fältet; till det grekiska språkets
utforskning har Frankrikes och numera,
efter Karl Brugmann’s död, Europas
genialaste linguist, A. Meillet, lämnat
vägande bidrag. England har sin, också
i Sverige och tillika i Genève mycket
kände grecist Gilbert Murray,
religions- och litteraturhistoriker, utgivare
och tolkare av Euripides, och den
förträfflige latinisten W. M. Lindsay. En
utomordentlig religionshistoriker och
handskriftskännare är belgaren Franz
Cumont; de uppslagsrika föreläsningar
över den antika astrologien, den
sympatiske forskaren höll år 1911 i
Uppsala på uppdrag av Olaus Petri-stiftelsen,
torde ännu leva kvar i mångas minne.
Också italienska, grekiska och andra
vetenskapsmän från olika land kunde
förtjäna att här nämnas, såsom exempelvis
Georgios Hatzidakis i Athen, den
förnämste auktoriteten på det nygrekiska
språkets historia, eller M. Rostowzew,
vilken lyckligtvis i tid kunnat lämna
Ryssland och i England fått möjlighet
att fullfölja sina gedigna arbeten.

Enkel rättvisa bjuder likväl att uttala,
att ledningen inom antikforskningen, som
i äldre tider i tur och ordning
tillkommit Frankrike, Holland, England, sedan
ett århundrade tillbaka övergått till
Tyskland och där förblivit.

De stora strömningarna i det
adertonde århundradet, upplysningen,
romantiken, nyhumanismen, ställde nya ideal
för europeisk kultur. Mönstret för och
fulländningen av dessa ideal, efter vilka
den tidens människor trängtade och
trånade, funno de eller ville de finna i det
gamla Hellas. Så föddes i Tyskland

den filhellenism, vilken wilhelm von
Humboldt — sin tids fullkomligaste
representant, som wlndelband kallat
honom — och diktare som Lessing,
Goethe, Schiller förde till seger.
Ny-humanismens inflytelserikaste företrädare,
dess egentlige archeget var
wlnkel-mann,den antikakonstens återuppväckare.
Herder öppnade, eggad av R. Wood’s
Essay ön the Original Genius and
Wri-lings of Homer, nya synpunkter på det
folkliga epos och blev genom sina Ideen
zur Geschichte der Menschheit en av
grundarna av modern historieuppfattning. Av
dessa män lärde sig de klassiska
filologerna av facket att inse, vilka skatter
de hade att vårda, och fingo därmed
ny väckelse till studiet av antiken. Så
ha Christian Gottlob Heine och hans
berömdare lärjunge Friedrich August
Wolf lagt grunden till ett
utomordentligt uppsving inom Tysklands — före
deras tid ännu ganska blodfattiga —
antikforskning. En rad lysande
vetenskapsmän ha efter dem, delvis i anslutning
till de äldre idealen, delvis senare starkt
omvälvande och omvärderande, fortsatt
linjen. För Gottfried Hermann,
vilkens rationalistiska sinne visserligen var
oemottagligt för Herders lärdomar, och
Karl Lachmann, den senare berömd
också för sina
Nibelungenundersöknin-gar, var den klassiska filologiens objekt
blott språk och litteratur; august
Boeckh, Wolfs lärjunge, och Otfried
Müller ha — icke utan svårigheter —
vidgat kretsen och givit antikforskningen
det vida innehåll, den alltsedan
bibehållit. De hävdade och försvarade
kravet att följa hela den grekisk-romerska
kulturen i alla dess faser och yttringar,
såsom den framträder i bevarade
litterära och monumentala minnesmärken
århundradena igenom, hela antiken med
dess land och folk, diktare och forskare,
konstnärer och hantverkare, statsmän

202

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:55 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1923/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free