- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
205

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Hermann Diels. Några minnesord. Av Ernst Nachmanson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hermann Die Is

teratur, som de närmaste efterföljarna i
alexandrinsk tid ägnat lärofadern, finnas
blott excerpt och fragment kvar; och
skulle man över huvud taget kunna
tillgodogöra forskningen dessa spridda
kvarlevor och få ordning i deras vilda kaos,
var det en bjudande nödvändighet att
klargöra de olika framställningarnas
uppkomst och inbördes släktskap, ävensom
deras förhållande till andra besläktade
verk. Ett första uppslag härtill hade
Diels givit i sin doktorsdissertation av
år 1870, ett litet tunnt häfte på femtio
sidor med titeln De Galeni Historia
Phi-losopha. När nu Berlinakademien fyra
år senare på förslag av eduard zeller,
den frejdade författaren till det
inflytelserika, ständigt i nya upplagor
utgivna stora verket Philosophie der
Grie-chen, uppställde en härmed
sammanhängande prisuppgift, grep sig den unge
gymnasialläraren an därmed och
lämnade en lösning, som slog de lärda
aka-demiherrarna med häpnad och beundran.

Diels utredde nämligen med kritisk skärpa
och grundlighet alla hithörande
invecklade frågor och skaffade därmed ljus
och luft över ett förut dunkelt område.
Hans enkla och klara resultat, vilket
sedan dess är vetenskapens
allmänegendom, var att alla dessa berättelser i
sista hand gå tillbaka på ett arbete
Fysikernas läromeningar av Aristoteles’
främste lärjunge Theophrastos, vilket
sedermera utnyttjats på omedelbar eller
medelbar väg av talrika efterföljare,
Cicero bland andra. Diels samlade också
alla de vitt spridda och förut
otillförlitligt utgivna fragmenten till en edition,
alltjämt oöverträffad, mönstergill i ordets
egentliga bemärkelse. Sin dissertation
hade Diels 1870 tillägnat Hermann
Usener, ’studiorum auctor’, som han då
kallat honom i sin till dissertationen
fogade ’Vita’. Också den nya boken
tillägnades den avhållne läraren. Gåvan
var mottagaren värdig; den var helt
arbete, icke styckeverk; den blev yttermera

Hermann Diels.

205

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:55 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1923/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free