Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Hermann Diels. Några minnesord. Av Ernst Nachmanson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ernst Na c hm ans on
F. D. A. Schleiermacher.
Litografi efter
oljemålning av F. Kriiger.
en av de böcker, som varit med att
inleda en ny æra inom den grekiska
filologien, och det ej minst genom den
metod den utövar och därmed ställer upp
som fordran för senare filologi.
Zeller anade i den unge mannen den
blivande store forskaren och
organisa-torn, och Berlinakademien uppdrog snart
nog åt honom ledandet av nästa stora
och maktpåliggande uppgift inom
Ari-stotelesforskningen.
I romersk och byzantinsk tid, då det
var ännu vanligare än hos oss att läsa
icke författarna själva, utan att läsa om
dem, har en rad av kommentarer
skrivits till Aristoteles’ verk. De äro av
vikt redan därföre att de visa, huru
den senare antiken uppfattat den store
systematikern, men därjämte emedan de
lämna en mängd värdefulla upplysningar
om de olika skolornas fejder, Stoa mot
Peripatos, nyplatonism mot aristoteliska
angrepp på Platon osv. De knyta även
samman den grekiska filosofiens
begynnelse med dess slut. Hela den
försokratiska filosofien är ett enda stort
ruinfält; vad den europeiska
vetenskapens förste grundare och pioniärer,
Thales, Herakleitos, Parmenides och andra
tänkt, det känna vi endast styckvis;
men en stor del av de fragment och
meddelanden, som ge oss denna
otillräckliga kunskap, äro bevarade just
genom Aristoteleskommentarerna. Ännu
för några decennier tillbaka voro
emellertid dessa kommentarer så gott som
otillgängliga för forskning; de hade
utgivits endast i torftiga utdrag eller i
lika sällsynta som svåråtkomliga tryck
från 1500-talets början, vackra gamla
böcker visserligen från Aldus Manutius’
och Antonio Juntas berömda officiner,
men godtyckliga och förvildade texter,
som kunde bringa en filolog till
förtvivlan. För att anföra endast ett
exempel: Simplikios’ kommentar till
Aristoteles’ skrift Om himmelen hade Aldus
icke utgivit i dess originalgrekiska
gestalt, ehuru det fanns en handskrift
därtill på så nära håll som i Turin, utan
låtit återöversätta till grekiska från en
medeltidslatinsk tolkning av den bekante
översättningsfabrikanten Wilhelm av
Moerbeke. Redan 1874 hade
Berlinakademien beslutat sätta i gång det nya
arbetet, men den utsedde ledaren,
professor Torstrik i Bremen avled inom
kort. Vad låg då närmare till hands än
att uppdraga värvet åt den unge
forskare, som genom sitt lysande
mästerprov ådagalagt sin skicklighet att
bemästra krävande uppgifter? Efter ett par
månader förelade Diels akademien en
plan för utgivandet av alla
kommentarerna i inemot ett trettiotal volymer, och
fyra år senare publicerade Diels själv,
som under tiden vid blott trettiotre års
ålder blivit medlem av akademien och
206
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
