- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
208

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Hermann Diels. Några minnesord. Av Ernst Nachmanson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ernst Na c hm an s on

till vår tid bevarade handskrifterna, har
därtill den ursprungliga textgestaltningen
redan under de första århundradena
försummats och vanvårdats ända till
dess de alexandrinska grammatikerna,
med ett filologiskt arbete som väcker
vår beundran, lyckats fastlägga en efter
förhållandena tillförlitlig text, då få vi,
deras sena efterföljare, ofta nog vara
tillfreds, om vår konst tillåter oss att
återvinna denna textgestalt, som våra
antika föregångare stannat vid. Annars
är det fara värt, att godtycke och
egenmäktighet få allt för stort spelrum. Det
kan gå som det gick ännu det gångna
sextiotalets filologer. De fordringar, de
på grund av sin tro på alla antika
diktares underbara skicklighet ställde på
deras dikters idealitet och fulländning,
och deras egen högmodiga självtillit
kom dem att vid textgestaltningen icke
rygga tillbaka för något vågstycke, blott
det var ’metodiskt’ grundat. Ett verk
som exempelvis Parmenides’ lärodikt
måste finna sig i att genom
emendationer, omställningar och
oäktsförkla-ringar av verser, som icke höllo måttet
inför utgivarnas höga anspråk, höjas upp
till den estetiska fullkomning, som en
med Aiskhylos och Pindaros samtidig
diktare naturligtvis icke fick sakna. Att
därvid den antike filosofens individualitet
helt misskändes, insågo kriarättarna icke
alis; de besvärades icke heller därav,
att den senare antikens omdöme,
Plu-tarkhos och Cicero bland andra, med
ett visst välvilligt medlidande sågo ned,
väl icke på filosofen, men på
versfabrikanten. En därmed sammanhängande
missuppfattning av de gamla tänkarna
förde också ibland, för att erinra om
ett annat berömt exempel, till en sådan
felbedömning som Lasalle’S
Hegelianska Die Philosophie Herakleitos des
Dunkeln, som ger en långt riktigare bild
av den unge Lasalles vetenskapliga liv

än av den ephesiske pessimistens lära.

Mot allt detta bryter Diels. Intet
ligger honom mera fjärran än att genom
våldsamma versomkastningar eller
godtyckliga utmönstringar och fantasifulla,
rättare sagt fantastiska förbättringar ge
en Parmenides’ knaggliga och hårda och
träiga verser, vilka ibland icke annat
äro än versifierad prosa, en polityr och
glatthet, som de säkerligen aldrig ägt.
Alla de äldre utgivarnas retuscher,
Ver-schlimmbesserungen, för att tillgripa ett
oskönt men praktiskt tyskt ord, vartill
vi sakna motsvaiigheten, äro
skoningslöst avlägsnade; Diels’ okonstlade text,
som nöjer sig med att förstå vad som
traderats och vårföre det traderats just
så, kommer otvivelaktigt
upphovsmännens egna intentioner väsentligt
närmare och möjliggör därmed en långt
riktigare förståelse av deras tankelinjer.

Lättförståeliga äro dessa gamla
tänkare emellertid ingalunda alltid; deras
satser äro ofta nog korthugget lapidara,
ibland också, även hos andra än
Parmenides, en smula styva och tafatta.
Den moderne forskaren, filosofen säkert
icke mindre än filologen, är därföre
tacksam för hjälp. Blott på originalspråket
täcka visserligen form och innehåll
varandra, blott där röjes tankarnes växt
lika troget som klädningen fäst uppå
den badande flickan, blott där äro många
ord i sin en- och mångtydighet fullt
begripliga. Ändock har det lyckats Diels’
språkkonst att ge en översättning, som
icke blott är stilenligt smakfull utan
ock bevarar de finaste nyanser. Den
visar, huru den eminent sakkunnige
utgivaren fattar texten, och lämnar
därmed den bästa och bekvämaste
förklaringen av densamma.

Diels säger blygsamt, att hans
samling endast vill vara en grundval för
föreläsningar, men genom tillfogandet av
översättningen och av allt det biogra-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:55 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1923/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free