- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
209

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Hermann Diels. Några minnesord. Av Ernst Nachmanson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hermann Diels

fiskt-systemhistoriska materialet har för
första gången möjlighet beretts att
överskåda den äldsta periodens filosofiska
alstring. Fragmente der Vorsokratiker,
ehuru strängt taget blott en
materialsamling, har därmed själv implicite blivit
den yppersta historia över den tidigare
grekiska filosofien, på vilken varje
fortsatt forskning måste bygga och
ävenledes alltjämt bygger.

Aeneadumgenetrixjhominum diuomqueuoluptas
alma Uenus.

Så lyder den mångomskrivna
inledningen till De rerum natura, Naturens
epos, som Levertin kallat Lucretii
odödliga dikt i sin betagande och betagna
essay. Vid tjugo års ålder vann Diels
inträde på Useners seminarium med en
uppsats just om inledningen. Det var på
den tid, då man ännu hos Lucretius —
liksom hos Parmenides och andra —
genom obesvärade versomflyttningar och
strykningar sökte tvinga den gamle
skalden i tvångströja; och den unge
studentens seminariespecimen torde, enligt
vad han själv sedermera berättat, icke
ha avvikit från dagens mode. När Diels
på ålderns dagar åter tog upp
Lucretius, hade han lärt sig och andra, att
den rätta vägen går ut från förståelsen
av språkets och stilens egenart fram till
den antike skaldens tanke- och
känslovärld. Oss, som sitta vid dukade bord,
synes detta självklart; men den som följt
forskningens, visst icke blott den
klassiska filologiens historia, vet, att detta
blott för ett halvt århundrade tillbaka
inte alis var så självklart. Ja, han
märker ibland till sin häpnad, att det icke
ens i våra dagar alltid synes så klart.

En följd av ypperliga förstudier,
offentliggjorda i de senaste årgångarna
av Berliner Sitzungsberichte, visa, huru
allsidigt Diels förberedde denna sin sista
stora insats i den antika filosofiens
utforskning. Med synbar, nästan barnslig
14 — Ord och Bild, 32:a årg.

Hermann Usener.

glädje visade han mig våren 1922 de första
arken i ett rentryck, vars yttre elegans
icke kunde annat än förvåna mig.
Antagligt är, att den nya upplagan, vars
utgivande nu besörjes av johannes
Mewalt, kommer att lägga ny grund
för Lucretiusforskningen och därmed
kännedomen om den gren av den
grekiska filosofien, vars förnämsta bevarade
urkund De rerum natura är,
epikure-ismen.

Diels’ insats inom den antika
filosofiens utforskning, som jag här ovan
sökt skildra under framhållande av hans
huvudverk, torde berättiga till det
uttalandet, att efter Schleiermacher och
Zeller har ingen inlagt så betydande
förtjänster om denna disciplin som han,
framför allt genom att lägga en kritiskt säker
grundval för dess studium. Och dock
har jag mest hållit mig till termen
filosofi i dess numera brukliga inskränkta
betydelse. På grekiska innebär ordet
emellertid, som jag förut antytt,
vetenskap över huvud, ej minst
naturvetenskap. Men även om vi fatta ordet i
denna vidare bemärkelse, kan det nyss
fällda omdömet vidhållas, ja kanske
förstärkas.

Försokratisk filosofi är närmast
naturfilosofi, och därifrån är blott ett steg

2 ey

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:55 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1923/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free