- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
210

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Hermann Diels. Några minnesord. Av Ernst Nachmanson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ernst Na c h m an s o n

till fysiologi och medicin. Också här
har Diels varit den store ledaren. Men
företaget att skapa en samlad upplaga
av den grekiska medicinen är i än högre
grad än vid Aristoteleskommentarerna
ett arbete på lång sikt, det är en strävan
mot ett mål, som omöjligen kan nås i en
mans livstid. Diels har dock
medhunnit att bana vägen och välja medlen;
hans energi, hans förmåga att vinna,
fasthålla och sporra medarbetarna och
meddela dem något av den egna vackra
och osjälviska entusiasmen för målet,
som vinkar i fjärran, var densamma som
förut. Han medhann också att själv
utge en del betydande verk på detta
område och fick uppleva att trots dystra
utsikter den viktigaste delen av det
vitt-utskådande verket, den nya upplagan
av de Hippokratiska skrifterna, togs upp
just när hans Lucretius nalkades
fullbordandet och han därmed fick
händerna fria för nya stora, krävande
före-tag. Jag skall dock, då jag nyligen på
annat ställe1 lämnat en redogörelse för
den moderna utforskningen av den
antika medicinen, icke nu åter närmare
ingå härpå. Jag skall i stället nämna
några ord om ett annat betydelsefullt
område, där Diels också brutit mark.

I tyska universitetskretsar berättas
gärna historien om en skolpojke i
Wiesbaden pä 1860-talet, som misslyckades
med alla de kemiska experimenten i
skolan, men icke lät sig avskräckas
därav, utan tvärtom skaffade sig ett eget
litet laboratorium hemma på en
vindskammare och i seg uthållighet utförde
alla experimenten i en kemisk handbok,
han händelsevis kommit över. Pojken
blev emellertid ändå icke naturforskare
eller ingeniör, utan ägnade sig åt något
så opraktiskt som klassisk filologi visst
lär vara. Sin första kärlek till kemi

1 Hippok?-ates och hans tid. Stockholm
1921.

och teknik glömde Hermann Diels
likvisst icke bort. Han hade redan för
länge sedan blivit en av antikforskningens
erkände ledare, då han vid äldre år,
räknande, experimenterande,
apparat-byggande, grep sig an med den antika
ingeniörskonstens och teknikens
upprinnelse och utveckling och klarlade dess
grundläggande betydelse för uppsvinget
på dessa områden vid den nya tidens
begynnelse. Talrika smärre uppsatser,
men framför allt den fängslande och
väckande boken Antike Technik, varav
andra upplagan utkom 1920, bära vittne
om dessa forskningar. I ett i denna
andra upplaga nytillkommet kapitel visar
Diels, huru den alexandrinske teknikern
Ktesibios med utnyttjande av den antika
astronomiens och gnomonikens
(urmakarekonstens) alla resurser skapade högst
underbara konstur med rörliga figurer,
vridbara timvisare, nedfallande kulor,
trumpetsignaler, som tillkännagåvo
tim-slagen, och diverse andra intressanta
attiraljer, som förmedels hjulverk sattes
i gång av en vattenmotor; han har
vidare steg för steg uppvisat, huru dessa
sedan i öster- orh västerland så
omtyckta konstur kunde genom den
arabiska och frankiska medeltiden rädda
över grekisk konstskicklighet till ljusare
tider. Diels’ spårsinne och ej sällan
överraskande kombinationsförmåga följer
den långa utvecklingskedja, som från
Ktesibios på mångslingrande vägar, men
i oavbruten kontinuitet fortlöper genom
medeltiden långt in i nyare tid ända
fram till Jean Baptiste Schwilgués
bekanta konstur i Strassburgdomen.
Hade Oswald Spengler bekymrat sig
om att läsa Diels’ bok, så hade han
säkerligen besparat sig att tala om die
zeitlosen antiken Städte und
Landschaf-ten och icke tillskrivit tyskarna
uppfinningen av de mekaniska uren.

Jag nöjer mig här med detta exem-

210

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:55 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1923/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free