- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
215

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - De Efterhängsna. Komedi i en akt fritt efter Molière. Av Hugo von Hofmannsthal. Översättning från författarens manuskript av A. L. W. - Första scenen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De Ef ter h ängs na

på gården och befall under vad
förevändning ni kan hitta på Maitre Jean,
er kusk, att ställa sig med edra fuxar
på andra sidan av gården, så långt från
mina skimlar som möjligt. Och när ni
har gjort det, så kom tillbaka, och ni
skall återfinna mig på samma ställe.

ALCESTE: Det tror jag icke. Jag
skall få söka er i två timmar och till
slut finna er bland en massa
människor.

ORPHISE: Har jag givit er grund
att tvivla på att jag håller vad jag lovat?

ALCESTE (kysser hennes hand).

ORPHISE: Gå nu, och ni skall
återfinna mig här.

ALCESTE: Åh, jag finner er så ofta
för att alltid åter förlora er, och dock
finns det ju en formel, ärvd av våra
förfäder, en ärevördig enkel formel,
helgad genom sakramentet, som för alltid
skulle göra mig till den lyckligaste bland
dödliga, till en som icke mer söker där.
för att han funnit.

ORPHISE: För hur lång tid var det
ni hade lovat mig att lämna detta ämne
orört ?

ALCESTE: Jag går.

ORPHISE: Och kommer tillbaka.

ALCESTE: Orphise!

ORPHISE: Så menade jag det icke.

ALCESTE: Vet ni att jag sedan i går
eftermiddag icke fått kasta en blick på
er? Jag skall komma tillbaka hit och
icke längre finna er här.

ORPHISE: Än en gång —-

ALCESTE: Jag menar, ni skall nog vara
kvar här, men ni skall vara en annan.
Ni skall ha talat med några av dessa
människor, och något utav det skall ha
fastnat vid er. Vi skola vara här med
varandra, se på baletten och fyrverkeriet,
som skall givas, bredvid varandra —
men vi skola icke vara tillsammans.

ORPHISE: Vilka hårfina åtskillnader

ni gör, Alceste, ni är svår att
tillfredsställa.

ALCESTE: Märker ni det först i dag?

ORPHISE (skrattar): Nej, sannerligen
icke.

ALCESTE: Och ni beklagar detta
tillstånd?

ORPHISE: Om jag skulle beklaga det,
skulle jag icke då sky mödan att söka
bringa edra karaktärsegenheter i
samklang med tillvarons och människornas
krav — blott för att få ert sällskap?
Likt Penelope är det min lott att på
kvällen åter nödgas sammanbinda vad
dagen rivit sönder.

ALCESTE: För Penelope var det
tvärt om.

ORPHISE: Sak samma! Gå nu, kom
tillbaka, och tänk på att man dock kan
vara tillsammans bland många
människor, och det utan att det ser ut så.

ALCESTE: Ack —

ORPHISE: Visst! Man skall bara kunna
behärska sig själv och framför allt sina
ögon. Man måste alltid tänka på att

215

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:24:55 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1923/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free